[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Sedan förra hösten har åtta provleveranser med i genomsnitt 10 000 ton järnmalm skeppats ut från Hargshamn. 

Utanför den skara av 300 bofasta som finns i Hargshamn är det lilla samhället ganska anonymt. Inom den bransch som befolkas av entreprenörer och befraktare är ortnamnet desto mer inarbetat. 

Genom den ökade satsningen på biobränsleeldade värmeanläggningar i mellansverige får nu hamnen en allt större betydelse som leverantör av fasta bränslen. Inom Hargs Hamn AB, som har Östhammars kommun som majoritetsägare, är tron på hamnens framtid, läge och förutsättningar så stark att man under de senaste åtta åren investerat 50 miljoner kronor i den. Satsningen består bland annat i en ny kaj, lagerhallar för bränslen och asfalterade ytor. 

Nya kajer med större djupgående

– Under förra året lastades och lossades 665 000 ton gods här, säger Håkan Nilsson, vd för Hargs Hamn AB. 

– Vi har också tillstånd av miljödomstolen att öka kapaciteten till tre miljoner ton. I detta tillstånd ingår att bygga ytterligare två kajer och att muddra för att få till en djupare farled. Vid de nya kajerna kommer vi att ha ett djupgående på elva meter, vilket ger oss möjligheten att öka tonnaget på fartygen från nuvarande 10 000 till 40 000 ton.

Vid anblicken av de skiftande verksamheterna och de redan idag stora hamn-ytorna förvånas man över att Hargs Hamn AB bara har fyra personer på sin lönelista; vd Håkan Nilsson, driftchefen Peter Zoné, marknadschefen Ulf Törnkvist och hamnarbetaren Robert Burman.

– Vi har valt en liten organisation med få anställda, men med ett antal entreprenadkontrakt för lastning, lossning och bearbetning av gods och bränslen, förklarar Håkan Nilsson, och tillägger att man genom dessa indirekt sysselsätter ett 20-tal personer. Bland allmänna hamnar i Sverige var vi lite av pionjärer med den här lösningen.

40 hektar lagerytor

Hälften av de sysselsatta är anställda av Hans Bromark Åkeri AB som kom hit 1992 när hamnen började utöka sina ytor. 

– Jag jobbar huvudsakligen med Hargs Hamn och Östhammarskrossen som uppdragsgivare, den senare har i sin tur ett byggentreprenadkontrakt med Hargs Hamn, förklarar vd Hans Bromark. 

Arbetsuppgifterna i hamnen är i huvudsak materialtransporter i samband med lossning och lastning av fartyg. För närvarande har hamnen lagerytor på 40 hektar. I en utvecklingsplan fram till 2025 räknar man med att ha anlagt 120 hektar.

Den rätta lösningen

Det som lossas är i första hand fasta bränslen som ved, flis, pellets, torv, kol och avfallsbränsle samt gödning i storsäck. Till det som lastas ut hör sten, krossade produkter, skrot, sågtimmer och massaved.

– Det mesta läggs på lager eller lastas på bil till olika värmeverk, men det finns också sådant vi lastar på järnväg. Dit hör till exempel torven som går härifrån på tåg till Uppsala, berättar Hans Bromark. 

Samarbetet mellan hans företag och Hargs Hamn regleras i ett sjuårigt kontrakt som nu gäller till 2017, och ersättningen baseras på antalet kubikmeter eller ton som hanteras.

– Här finns inga garantier, även om det är en viss trygghet med fleråriga avtal, säger Hans Bromark. I själva verket är den långsiktigheten ett måste när det gäller planering och maskininvesteringar, menar han. Nyligen investerade vi bland annat i en egen maskinhall här för att kunna underhålla och reparera våra maskiner på plats. 

Ryckig bas 

I en tid när de flesta hamnar fortfarande bara har egna anställda är entreprenadlösningen inget Hargs Hamn AB ångrar. 

– Det är definitivt den rätta lösningen för oss. Vi har en nära kontakt med våra partners och får genom den en bra styrning och hantering av verksamheten, menar Håkan Nilsson och tillägger: 

– Vår storägare, Östhammars kommun, har också velat ha det så här. Basen för vår verksamhet anses för ryckig och ojämn för att passa ihop med många fasta anställningar.

De långvariga entreprenadkontrakten, som tillkommit genom offentlig upphandling, gör de två största entreprenörerna här till kollegor och närmast dagliga arbetskamrater till hamnpersonalen. Det gäller inte minst Farmartjänst i Östhammar som kontaktas när det gäller manuella uppgifter på kajer eller i lastrum.

– Våra entreprenörer har varit med under lång tid, haft idéer och varit med och utvecklat vår verksamhet, säger Håkan Nilsson. Sedan är det förstås viktigt att personkemin fungerar så bra som den gör.

Specialhantering

Den andra stora entreprenören i Hargs Hamn är Pålgård & Söner Kran AB, där Peppe Pålgård är vd och hälftenägare tillsammans med brodern Michael. De driver även Pålgårds Åkeri AB med 20 anställda.

– Vi har tre Sennebogenkranar, två stora och en lite mindre som back-up, stationerade i Hargshamn, säger Peppe Pålgård. Kranarna, som vi för övrigt har agenturen för i Sverige, Finland och Baltikum, används här främst för att lasta och lossa bulk, ved och bränsleavfall.

Även här, liksom vid lossning av kaolinlera, flis och ved vid Hallsta Pappersbruk, är det fleråriga samarbetsavtal som gäller.

– Det här rör sig, som vid de flesta av våra andra uppdrag, om en specialhantering och då är långsiktigheten viktig, anser Peppe Pålgård och berättar att man har liknande samarbeten med andra uppdragsgivare. Dit hör Skutskär, Mönsterås, Iggesund, Norrsundet, Gruvön, Billerud och Stora Enso.

Nu var det en tid sedan Peppe Pålgård själv satt bakom spakarna i någon av sina maskiner, men han försöker vara med ute i verksamheten så mycket han hinner. Med cirka 70 anställda i Sverige och lika många i Baltikum innebär det många resdagar per år. 

– Den personliga kontakten kan inte överskattas och det gäller både uppdragsgivarna och den egna personalen, menar Peppe Pålgård. Jag försöker vara delaktig också i de mindre frågorna.

Självbärande hamn

Att Hargs Hamn AB har Östhammars kommun som huvudägare innebär inte att hamnen får hjälp av några kommunala subventioner. Den har varit, och är alltjämt, självbärande med en omsättning på 48 miljoner kronor för 2009. När ägarna nu kontinuerligt investerar är det för att visa att man vill ge hamnen en ordentlig chans och få den att utvecklas vidare. 

Förutom frakterna av fasta bränslen lossas bland annat vägsalt från Tyskland och gatsten från Portugal. Hamnen har även tillstånd för mellanlagring av farligt avfall.

– Fram till 1988 importerade vi ryskt metallskrot för transport till smältverken i Hällefors och Hofors, berättar Håkan Nilsson och fortsätter:

– Idag exporterar vi i stället skrot för återvinning och förädling till bland annat Tyskland.

Upprustning av järnvägen

Förutom detta, ved och fasta bränslen kan man på goda grunder utgå ifrån att hanteringen i framtiden också kommer att vara baserad på järnmalm. Den sista av en serie provleveranser från Dannemora gruvor kommer att gå härifrån i december.

– Nu håller man på att rusta upp järnvägen från Dannemora och upphandla tåglogistiken med bland annat nya vagnar, samtidigt som vi förnyar vår utlastningsanläggning, säger Håkan Nilsson. 

I slutet av 2011 räknar man med att komma igång med reguljära malmtransporter från gruvan, vilket på sikt kommer att öka utlastningen härifrån med 1,5 miljoner ton per år.

– Dannemora och Hargshamn har en ömsesidig nytta av att ligga så nära varandra, konstaterar Håkan Nilsson. Utan den här hamnen skulle det bli både krångligt och dyrt för gruvan att få ut sin malm på världsmarknaden.

[/flowy_subscriber_only]