[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] de vägen efter examen?

– Vi har inte någon exakt kontroll på det, säger Jan Snöberg rektor på Sjöbefälsskolan i Kalmar.

– Jag kan inte säga att x-antal av de nyutexaminerade får jobb i svenska rederier och y-antal i utländska, säger Jan Snöberg.

En siffra som ofta nämns är dock att nyutexaminerade sjöbefäl stannar till sjöss i sju, åtta år efter att de tagit sin examen.

– Man brukar säga sju och ett halvt år, jag tror den siffran kommer från Arbetsförmedlingen Sjöfart.

Det stämmer för i sin prognos för arbetsmarknaden inom sjöfarten för 2011 och 2012 skriver Arbetsförmedlingen: ”Den genomsnittliga tiden man som sjöman är kvar i yrket efter en högskoleexamen ligger på cirka åtta år.”

Intressant att notera är dock att Arbetsförmedlingen bara något år tidigare gjorde bedömningen att i sin rapport 2010 skrev att: ”Man räknar att den genomsnittliga anställningstiden i dagsläget är cirka 12 år men denna siffra tenderar att minska.”

Carina Jonsson som skriver Arbetsförmedlingens rapport är till att börja med osäker på varifrån siffran härrör men kommer sedan fram till att den kommer från en artikel som hänvisar till Sjöfartsverkets rapport Handlingsplan för ökad rekrytering till sjöfartssektorn från 2010.

Osäker uppgift

Där skriver myndigheten att undersökningar visar att ”för 20–30 år sedan seglade normalsjömannen under 13–14 år av sitt liv. Idag är motsvarande siffra i tydligt sjunkande och normalt seglar man numera omkring 8 år” men det finns ett stort men i en fotnot angående dessa ofta förekommande uppgifter om hur länge sjömän stannar till sjöss: ”Även om de är flitigt refererade så baseras de främst på den tid hos fackföreningarna som medlemmar är aktiva fram till man övergår till ett passivt medlemskap. Att siffran är i tydligt fallande tycks alla, ur alla delar av sektorn, vara helt överens om, men mera precist hur mycket tycks inte gå att belägga utan en särskild genomgång.”

Någon sådan särskild genomgång tycks ingen ha gjort. Att uppgiften om åtta år bygger på hur vilken status sjömännens fackmedlemskap har kan tyckas vara en ostadig grund att bygga påståenden om en hel bransch på. Det finns sjöbefäl som inte är medlemmar i facket. Något man skulle kunna tänka sig öka allt eftersom svenska fartyg flaggas ut. Vi har för tillfället historiskt få svenskflaggade fartyg, bara drygt hundra i internationell trafik och ett 30-tal färjor.

Inte heller på Chalmers vet man var studenterna tar vägen när de har tagit sin examen.

– Nej, det är något som vi själva också har funderat över men vi har ingen uppföljning från institutionens sida, säger Birgitta Oscár, Administrativ chef och Viceprefekt för grundutbildningen på Chalmers Sjöfart och marin teknik.

Ett ex-jobb ger insikt

Ett examensarbete från Sjöbefälsskolan i Kalmar våren 2010 verkar vara det närmaste man kan komma för att få reda på hur det går för de som tar examen från en svensk sjöbefälsskola. Där visar Jonas Söderberg att så gott som alla som gick ut sjökaptensprogrammet 2008 fick jobb som styrman direkt efter examen och att de allra flesta fick det på det rederi de hade haft praktik under utbildningen.

Det gällde dock de som tog examen 2008, alldeles i slutet av en sällan tidigare skådad högkonjunktur när världens redeinäring skrek efter sjöbefäl. En situation som nu efter ett par år med finanskris, skuldkriser och rekordlåga rater i sjöfartsnäringen möjligen ändrats.

Osäkerhet hos studenterna

Bland årets avgångselever har det pratas om att de haft svårare att skaffa sig framtida jobb under deras sista praktik. Återstår att se hur det blir men tidigare år har det inte ens i juni, när de flesta tar sin examen, uppstått något ökat tryck på Arbetsförmedlingen sjöfart.

– Nej det är inte många som hamnar hos oss, de flesta fixar jobb själva. Vi märker normalt inte av något särskilt just i juni. Det kan vara en del som dyker upp på hösten och vintern när de har kompletterat sin praktik eller gjort någon tenta, det kan hända att de mellanlandar hos oss, säger Carina Jonsson på Arbetsförmedlingen sjöfart som efter en inofficiell genomgång av läget för de som nyligen tagit sin examen ger en positiv bild av arbetsmarkandsläget.

– De flesta har försvunnit ut i branschen. De flesta till svenska rederier och vissa på DIS eller färöiska avtal. Ett par har lyckats fått jobb inom offshore. Ett par har bekostat DP basic kurs för att öka chanserna till arbete i främst Norge. Två nyexade fartygsbefäl jobbar som matroser.

Dessutom har ett fåtal nyutexaminerade sjöbefäl tagit jobb i land, Carina Jonsson nämner ett maskinbefäl som fått jobb på Siemens och ett fartygsbefäl som fått jobb på SMHI.

– Tydligen har flera studenter på Chalmers ej klarat morse-tentan utan väntar på resttenta för att kunna ansöka om behörigheterna. En del har sitt examensjobb kvar, säger Carina Jonsson som också känner till att tre matroser har fått jobb i Norge efter att ha gått en norsk ”stroppekurs”.

[/flowy_subscriber_only]