[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I ett seminarium om nästa generations isbrytare på Maritima Mötesplatsen i Almedalen blev det mycket tal om hur isbrytarbyggena ska finansieras. Såväl finanisering som vilka funktioner isbrytarna ska ha, för att göra så bred nytta som möjligt för Sverige, är ännu oklara, det framkom av seminariet. Dessutom var panelen i seminariet allmänt positiv till att isbrytarna ska byggas i Sveirge, utan att någon sa specifikt hur det ska gå till.

Avgörande

Katarina Norén inledde med en översikt av situationen just nu. Hon betonade hur avgörande isbrytningen är för näringslivet och hela Sverige.

– I år hade vi en mild till normal isvinter, vilket innebär att vi har isbrytning ända ner i Kalmar sund. 

Sverige har sex isbrytare och de äldsta börjar närma sig 50 år, medan Oden som är den senaste byggdes 1989. Sjöfartsverket underhåller sina isbrytare nio månader om året men kan inte garantera alla isbrytarnas funktion mycket längre till, säger Katarina Norén. 

Enda alternativet

Hon berättar att de har tittat på att livstidsförlänga det befintliga tonnaget, att hyra in från andra länder med flera alternativ, men har kommit fram till att Sverige behöver bygga fyra nya.

– Då säger vi till regering och riksdag, som också har nappat på det på ett klokt sätt tycker jag, att årsskiftet 2021–2022, då bör vi ha den första nya isbrytaren på plats för att klara övergången, säger Katarina Norén.

Helt beroende

Per Bondemark, inköpsdirektör på SSAB och ordförande i Näringslivets Transportråd, berättade tydligt hur beroende SSAB som lastägare är om att isbrytningen säkras:

– Vi är helt beroende av isbrytarassistans. Utan den stannar verksamheten. Och det gäller lika mycket för skogsindustrin.

Brist på besked

Berit Blomqvist, vd på Skeppsmäklareföreningen och del i panelen, sa att det väl ändå måste vara okontroversiellt att de nya isbrytarna ska finansieras av staten, och hon påpekade också att hon är förvånad över att våra folkvalda inte har kunnat ge något besked om detta.

Ointresse i riksdagen

Mikael Oscarsson (KD) är ledamot i försvarsutskottet och tryckte starkt på att Sverige måste ha ett bättre försvar och vi behöver ha in isbrytarna i planerna för totalförsvaret. 

Joachim Glassell, vd för Maritimt Forum, var moderator och frågade Mikael Oscarsson om vad han trodde om att det var så svårt att få riksdagspartierna att ställa upp med riksdagsledamöter till seminariet. Oscarsson svarade att kunskapen om isbrytning kanske inte är så stor bland hans kollegor. Sjöfartstidningen fick en längre kommentar efter seminariet:

Ingen röd lampa

– Det är kanske ett uttryck för att det här är någonting som folk inte känner till, det är inte så högt på agendan. Det är kanske inte en blinkande röd lampa heller utan det här är en process – det finns ju isbrytare. Jag har varit engagerad i helikopterfrågan och sjöräddning och även där är det väldigt få riksdagsledamöter som visar intresse. Vad det beror vet jag inte. För mig handlar det här om att vi måste använda statens resurser på ett effektivt sätt. Jag vill återta ett försvarstänk, som ledamot i försvarsutskottet är det min input. 

Inte så bråttom

Han tycker att det väl vore bra att bygga i Sverige men att det är för tidigt att säga exakt hur. 

Men Katarina Norén säger att vi behöver den första nya isbrytaren 2021?

– Men det håller jag inte med om. Nej nej, det här går till 2030 om man vill. Den här andan i halsen-grejen, den går jag inte på, säger Mikael Oscarsson.

[/flowy_subscriber_only]