[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]or Aurora och Tycho Brahe som byggts om för att kunna gå på batteridrift på linjen mellan Helsingborg och Helsingör. Redan då var projektet försenat med omkring ett år. Och ytterligare ett år efter invigningen upptäcktes problem med batterierna som gjorde att båda fartygen fick återgå till att köras på diesel vilket de fortfarande gör.

Men nu menar bolagets operativa chef Jens Ole Hansen att problemen ska vara lösta, vilket Helsingborgs Dagblad varit först med att rapportera om.

– Vi tror att vi har löst problemställningen rent tekniskt. Det som kvarstår är att vi ska få myndigheternas godkännande att få köra med passagerare, säger Jens Ole Hansen till Sjöfartstidningen. 

Jens Ole Hansen hoppas att det nu bara handlar om veckor innan de kan komma igång med batteridriften, det efter att Transportstyrelsen och dess danska motsvarighet gett klartecken.

– Jag hoppas att vi inom en till två veckor kan vara igång med batteridrift på Aurora. Jag kan inte lämna några garantier, men det är min förväntning, säger han.

Grundproblematiken har handlat om att få kontroll på hur batterierna uppfört sig.

– Vi laddar med en väldigt stor strömstyrka, med tio megawatt. I princip handlar det om att ha kontroll på exakt hur alla battericellerna uppför sig under laddning och under seglats, säger Jens Ole Hansen. 

Båda fartygen har samma problem. För att verkligen veta att de hittat en godkänd lösning har rederiet valt att börja med Aurora.

– Det har behövt göras en del uppgraderingar av både hårdvaran och mjukvaran ombord och om vi får godkänt på Aurora vet vi exakt vad vi ska göra på fartyg nummer två, säger han.

Coronaviruset har också bidragit till att göra problemet än mer utmanande att lösa genom svårigheter att få rätt kompetens på plats.

– Det har inte hjälpt eftersom det varit restriktioner i hela världen på att förflytta människor med krav på karantän och den isoleringen har gjort processen mer komplicerad, säger Jens Ole Hansen.

Med satsningen på batteridrift har Forsea satt upp ett mål om att minska fartygens totala koldioxidutsläpp med 65 procent per år. Problemen med batteridriften under 2019 gjorde att rederiet lyckades minska utsläppen med 40 procent under förra året.

Ombord på varje färja finns 640 batterier där varje väger 90 kilo. Konceptet, som levererats av ABB, bygger på att en helautomatisk laserstyrd robotarm ansluter till färjorna för laddning varje gång de är i hamn. Det ger mellan fem till nio minuters effektiv laddning för en överfart på tjugo minuter.

Kostnaden för projektet har varit budgeterat till 300 miljoner kronor där EU bidragit med 120 miljoner genom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

[/flowy_subscriber_only]