[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]effektivare sätt att utnyttja sjöfartens möjligheter och stimulera överflyttning av godstransporter från väg och järnväg. Det innebär, enligt Sjöfartsverket, framförallt att skapa förutsättningar för att tillkommande gods och passagerare i så stor utsträckning som möjligt transporteras med sjöfartslösningar eftersom det är detta trafikslag som har lättillgänglig fri kapacitet i fartyg, hamnar och farleder.
Bland annat föreslår Sjöfartsverket finansiering av fyra nya isbrytare. Verket föreslår vidare att en liknande näringslivspott som redan finns på för järnvägen även införs för sjöfarten.
Sjöfartsverkets förslag om att Nationell plan ska omfatta alternativ finansiering av nya isbrytare motiveras med att Sverige måste behålla sin attraktivitet i den internationella sjöfarten för exempelvis direktanlöp och för att sjöfarten ska behålla och öka sin konkurrenskraft gentemot andra transportalternativ.
”Om finansieringen av nya isbrytare istället skulle finansieras med farledsavgifter måste Sjöfartsverket öka avgiftsuttaget med cirka 20 procent under 40 år för samtliga farleder i Sverige,” framgår det av förslaget.
Sjöfartsverkets inspel till Nationell plan får fullt stöd från Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström.
– Det är en mycket bra inlaga från Sjöfartsverket och de punkter man för fram är fullt tänkbara att hantera inom inriktningsplaneringen. Sjöfarten har sedan länge varit det trafikslag som haft en tydlig potential och stor kapacitet att ta mer transporter både i farleder, hamnar och på fartygen. Det är högst rimligt att Sjöfartsverkets förslag genomförs inom ramen för planen. Det är givetvis ett hygienkrav att de projekt som fanns med i förra planen fullföljs. Det är också ett absolut måste från sjöfartens sida att statens budget finansierar isbrytarinvesteringen och driften. Det är en direkt förutsättning för att sjöfarten ska kunna avlasta landinfrastrukturen och inte minst kunna ta en ökande andel av tillkommande volymer av gods och passagerare.
– Baserat på den fakta vi har är statens infrastrukturinvesteringar intressanta och visar på hur effektiv sjöfarten är. Exempelvis i den senaste nationella infrastrukturplanen som hade en omfattning på cirka 720 miljarder kronor var andelen som gick till sjöfartsinvesteringar bara 0,8 procent. Och då var det ett bra utfall som täckte dåtidens behov. Idag är dock situationen annorlunda. Sjöfartsverket kommer att behöva göra omfattande investeringar i hela sin fartygsflotta. Det är helt rimligt att investeringen i isbrytare, precis som Sjöfartsverket menar, ingår den inriktningsplanering som Trafikverket arbetar med och som ska resultera i nästa Nationella plan för infrastruktur. Kanske skulle då de totala investeringarna i sjöfartens infrastruktur gå upp till hela 2 procent, säger Rikard Engström.
[/flowy_subscriber_only]