[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

För ganska precis ett år sedan påbörjades arbetet med handlingsplanen. Ett 50-tal representanter från redare, hamnar, fackföreningar och det maritima klustret bjöds in för att diskutera inriktning och åtgärder för den framtida svenska sjöfarten. Tidigare låsta positioner byttes mot konstruktiv dialog och listan på förslag och önskemål blev lång.

För ett par veckor sedan presenterades regeringens handlingsplan för att stärka svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft. Där punkt för punkt, förslag för förslag kunde kryssas från den tidigare listan. Självklart kan jag förstå en önskan om att samtliga förslag skulle vara såväl beslutade som genomförda – men i detta behöver man vara både ödmjuk och realistisk.

Regeringens mål

För första gången någonsin presenterar en regering en handlingsplan för att stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Samtidigt måste vi konstatera att decennier av bristande helhetssyn på sjöfarten och internationell konkurrens har lett till utflaggning. Jag vill därför vara tydlig med att regeringens mål är att förbättra förutsättningarna för den svenska sjöfartsnäringen. Konkreta handlingar.

Utökat sjöfartsstöd, ökade anslag till sjöfartsforskning, inre vattenvägar, stöd till mönstringsresor, beväpnade vakter ombord, ökad delegering till klassningssällskap, utredning om transporternas kostnadsansvar, kommunal medfinansiering av hamnar och farleder, stöd till TEN-T projekt, regelförenklingar, fortsatt arbete mot en maritim strategi och en rad ytterligare åtgärder. Alla med det gemensamma målet att stärka konkurrenskraften, konkurrensneutraliteten och en livskraftig sjöfartsnäring och maritimt kluster. Vägen dit är inte enkel, men med handlingsplanen tar vi ett stort och viktigt första steg.

Tonnageskatt ska analyseras

Trots ett spektrum utav åtgärder har föga förvånande den efterföljande debatten kretsat kring tonnageskatten. Trots att frågan utretts tidigare har underlagen varit allt för bristfälliga. Regeringen kommer därför tillsätta en utredning som ska analysera möjligheten att införa ett system med tonnageskatt i Sverige. Frågan om tonnageskatt ska analyseras ur ett brett perspektiv, där även andra befintliga stöd till sjöfarten kommer att ses över. Målsättning är att Sverige, i ett internationellt perspektiv, ska ha en konkurrens-kraftig sjö-farts—näring.

Frågan om tonnageskatt har florerat inom svensk politik sedan slutet på 90-talet och visst kan jag ha förståelse för att den väcker känslor. Det handlar om mer än bara skatter och pengar. Sjöfarten är på alla sätt en global näring och påverkas av regler och konkurrens från hela världen.

Vid en internationell utblick kan man konstatera att många svenska redare verkar under sämre konkurrensförutsättningar än sina internationella motparter. Regelverk, kostnader och hård internationell konkurrens är bara några av de saker som sjöfarten möter, men också möjligheter med sin kvalitet, säkerhet och kunskap. Kaffet på vårt frukostbord, bananerna i fruktdisken och datorn på skrivbordet. Varje dag kommer vi i kontakt med produkter och varor som transporterats med sjöfart.

Ett första steg

Saker som vi tar för givet och väldigt sällan reflekterar över hur de har fraktats. På samma sätt är svensk industri beroende av att svenskt kvalitetsstål, papper eller att svenskproducerade bussar kan exporteras till vår omvärld på ett konkurrenskraftigt sätt.

Trots att över 90 procent av utrikeshandeln transporteras sjövägen betyder svensk sjöfart mer än bara transporter och produkter i våra butikshyllor. Svensk sjöfart är internationellt känd för sin kvalitet, kunskap och sjösäkerhet, men är också utsatt för hård internationell konkurrens.

Handlingsplanen utgör ett viktigt steg, tillsammans med rederinäringen, hamnar och det maritima klustret i stort måste vi fortsatt arbeta för stärkt konkurrenskraft.

Catharina Elmsäter-Svärd
infrastrukturminister (M)

[/flowy_subscriber_only]