[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]/bwmc-kraft-om-ett-ar/”>börjar gälla i september 2017, tros leda till ett ökat antal upphuggningar.
Ovanstående analys kommer från forsknings- och konsultföretaget Drewry, som noterar att även om den aktuella nedgången för fraktraterna inom tankersektorn ännu inte har visat sig i ett ökat antal upphuggningar, så kommer antalet upphuggningar att öka – när rederierna väl inser att raterna förblir på de låga nivåerna. Drewry poängterar dock att eftersom flottan är relativt ung, så kommer antalet upphuggningar att ligga på en måttlig nivå.
Kan få anstånd
Även om barlastvattenkonventionen träder i kraft i september 2017 för i princip alla fartyg som har barlast och går på internationella resor, så kan befintliga fartyg få anstånd en viss tid med installationen. Enkelt uttryckt handlar det om att systemen då ska installeras vid nästa dockning.
Drewry noterar att de redare vars fartyg ska dockas efter mitten av 2018 sannolikt har att välja på att antingen installera system för barlastvattenrening eller att låta fartyget gå till upphuggning. Kostnaden för installationen i kombination med inspektionen av systemet kommer enligt Drewry att tvinga många redare att låta yngre fartyg gå till upphuggning innan nästkommande dockning.
Många i farozonen
Drewry beräknar att det rör sig om cirka 74 råoljetankers (14 miljoner dwt) och 114 produkttankfartyg (5,6 dwt) som ska in på en dylik dockning mellan mitten av 2018 och 2021, och vilka därmed kan falla offer för följderna av den nya konventionen.
– Vi tror dock inte att samtliga dessa fartyg kommer att gå till upphuggning eftersom många av dem är i trafik på ekonomiskt fördelaktiga långtidscharter, vilket motiverar den extrakostnad det innebär att installera system för barlastvattenrening, kommenterar Rajesh Verma, Drewrys chefsanalytiker för tankersektorn.
[/flowy_subscriber_only]