[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

 – Ja, vi anser i princip att samtliga gjort fel. Av de vi granskat så här långt har vi upptaxerat samtliga, säger Johan Lundberg, regionsamordnare på Skatteverkets avdelning för utlandstransaktioner, till Sjöfartstidningen.

Redan i maj kunde Sjöfartstidningen berätta om den utredning som då hade pågått på Skatteverket i några år. Ärendet gällde ett 80-tal sjöbefäl som under inkomståren 2010-2011 arbetat utanför EES-området, de flesta på kryssningsfartyg och privata yachter, men som enligt dem själva varit anställda på kungälvsföretaget AMPM Yacht Management AB. I enlighet med 183-dagarsregeln för sjömän med arbetsgivare inom EES-området har de ansett att de därmed skulle få skattebefrielse. 

Anställningsavtal med NCL

Skatteverket har dock en annan syn på saken. De anser att AMPM inte varit den egentliga arbetsgivaren, utan att sjöbefälen i själva verket varit anställda hos arbetsgivare utanför EES – och därmed ska betala skatt.

– Jag kan ta våra senaste omprövningsbeslut som exempel. Där har vi flera som arbetat för Norwegian Cruise Lines i bland annat Västindien. NCL har då skickat oss anställningsavtal mellan NCL Bahamas Ltd i Florida och sjöbefälen. Det anser vi har ett större bevisvärde än ett avtal mellan ett kungälvsföretag och ett befäl. Om NCL säger att du är anställd där så anser vi att det är det som gäller, säger Johan Lundberg. 

Väntar på svar 

Av det 80-tal sjöbefäl som ingår i granskningen har man nu upptaxerat ett 25-tal, de senaste för bara några veckor sedan. I ytterligare ett 15-tal fall inväntar man svar från arbetsgivare utomlands, något som kan ta tid eftersom Sverige inte har informationsutbytesavtal med alla länder, däribland Panama och Hong Kong. 

– Vi har ett antal problematiska länder, men däremot har vi fått ut uppgifter från till exempel Isle of Man, Singapore, Bermudas och Bahamas. Men vi jobbar på, även om det tar lite tid, säger Johan Lundberg.

Inga småpengar 

Av de upptaxeringsbeslut som hittills fattats är det inga småpengar det handlar om precis. Lönerna har inte sällan legat på en halv miljon kronor om året, upp till 700.000 kronor och i något enstaka fall över miljonen.

Det gör att man hittills har beslutat om skattekrav på totalt 22,7 miljoner kronor, och att man enligt Johan Lundberg totalt sett – när utredningen är avslutad – kommer att kräva in cirka 40 miljoner kronor inklusive skattetillägg för de cirka 80 sjöbefälen. 

– För de beslut vi så här långt tagit för inkomståren 2010-2011 landar varje enskilt skattekrav på i genomsnitt en halv miljon kronor, där det då också ingår ett skattetillägg på drygt 100.000 kronor. I något fall handlar det om krav på över en miljon kronor. 

Överklaganden väntar 

Ett flertal sjöbefäl har redan överklagat sina beslut, och Johan Lundberg tror att de allra flesta kommer att skicka in överklaganden till Förvaltningsrätten.  

– De första överklagandena gjordes i februari, sen dröjer det nog något år innan det blir förhandling i Förvaltningsrätten. Sen kanske det överklagas vidare till Kammarrätten, vilket tar ytterligare något år. Visst det är tråkigt att det tar sådan tid, framförallt för de drabbade eftersom det handlar om så stora pengar, men det är ju för rättssäkerhetens skull, säger Johan Lundberg. 

Fingervisning

Enligt Johan Lundberg har man i ett ärende fått en förhandsprövning i form av ett så kallat betalningssäkringsärende, vilket Skatteverket beslutar om när någon har ett skattekrav på sig och det finns anledning att misstänka att den personen inte kommer att betala in sin skatt. 

– Vi fick då beskedet av både Förvaltningsrätten och Kammarrätten att det skattekrav vi ställt var befogat. De gör visserligen inte samma slags djupdykning som görs vid ett beslutsöverklagande, men det är ändå en fingervisning om hur de ser på saken. Det känns förstås bra. 

[/flowy_subscriber_only]