[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]gen bör säkerställa att Sjöfartsverket har tillräckligt med medel för att inte genomföra avgiftshöjningarna samt att regeringen bör ge i uppdrag åt Sjöfartsverket att se över beslutet att höja farleds- och lotsavgifterna 2022.

”Regeringen har i förslaget till höstbudget säkerställt en ny ekonomisk verklighet för Sjöfartsverket. Beskedet från Sjöfartsverket den 11 november om att genomföra kraftiga avgiftshöjningar för 2022 är därför förvånande och kommer trots att de ekonomiska tillskotten som verket föreslås erhålla är de största på nästan 10 år”, skriver de.

Organisationerna betonar i sitt brev att sjöfartsbranschen är särskilt hårt påverkad inom transportsektorn på grund av minskad passagerartrafik, vilket även påverkar Sjöfartsverkets redan ansträngda ekonomi negativt. De är positiva till att regeringen har gett Sjöfartsverket ekonomiska tillskott under 2020 och 2021 för att mildra effekter av pandemin och sin generellt dåliga ekonomi. Därmed har Sjöfartsverket kunnat avstå från att höja farleds- och lotsavgifterna under dessa år.

”För att stärka Sjöfartsverkets ekonomi och minska trycket på farledsavgifterna föreslog regeringen dessutom i sin budgetproposition för 2022 att Sjöfartsverket tillförs 300 miljoner kronor per år 2023 och 2024 genom en klimatkompensation. Sjöfartsverkets nuvarande situation hänger till del samman med den obalans som under flera år funnits mellan anslags- och avgiftsmedel. Utöver de 220 miljoner kronor per år som Sjöfartsverket föreslås erhålla för 2022 måste motsvarande medel tillföras även från 2023 och framåt – i annat fall vältras kostnader över på avgiftskollektivet för uppgifter som ska finansieras genom skattemedel.” 

De upprepade tillskotten till Sjöfartsverket är enligt organisationerna ytterligare bevis på att Sjöfartsverkets finansieringsmodell och verksamhetsform som affärsverk har stora brister och behöver ses över för att skapa långsiktighet i branschen.

”Det har också förordats av riksdagen i ett tidigare tillkännagivande som regeringen tyvärr valt att bortse ifrån.”

Parterna önskar att regeringen säkerställer att investering och drift av nya isbrytare helt och hållet finansieras över anslagsmedel, förslagsvis inom ramen för nationell plan. Detta möjliggörs genom att skyndsamt justera förordningen om en nationell plan för transportinfrastruktur. I brevet påpekar de att förordningen, enligt Trafikverket, i nuläget inte medger investering och drift av nya isbrytare inom ramen för nationell plan. Isbrytarna kan därefter fortfarande tas med i det slutgiltiga beslutet om infrastrukturplanen, som regeringen fattar under 2022.

Med hänsyn till att infrastrukturplanen och hela planprocessen ska ta ett helhetsgrepp kring transporter, anser organisationerna att det är ”minst sagt märkligt att den förordning som är av avgörande betydelse för den nationella infrastrukturplaneringen inte tar höjd för att infrastrukturen för olika trafikslag ser olika ut”. 

Regeringen bör vidare tydliggöra vad som ska finansieras över anslag respektive genom avgifter och att Sjöfartsverket långsiktigt tillförs tillräckligt med anslagsmedel för att bedriva de uppgifter som är tänkta att finansieras över anslag.

”Kraftigt höjda farleds- och lotsavgifter skulle ytterligare försämra konkurrenskraften för varuägande företag och sjöfartsnäringen i Sverige i ett läge där konkurrenskraften redan försämrats genom en global pandemi och många företag tvingats genomföra drastiska kostnadsbesparingar.”

Organisationerna understryker även att globala transportkedjor byggs på kommersiella grunder. Om det blir för dyrt att anlöpa svenska hamnar ser de en uppenbar risk för att fartygen istället går till utländska hamnar, vilket kan försämra tillgången till direkta transporter för svenska företag och dessutom leda till en överflyttning av gods från sjö till land.

”Allt detta sammantaget hotar i förlängningen välfärden och jobben, vilket knappast är till gagn för Sjöfartsverkets eller, i slutändan, Sveriges ekonomi.”

Hela brevet kan läsas här: 211208 Brev till Infrastrukturminister Tomas Eneroth om en långsiktig lösning vad avser Sjöfartsverkets finansiering och avgifter

[/flowy_subscriber_only]