Fotograf: Nicklas Liljegren / Sjöfartsverket

Kategori: Ekonomi | Hamn/Logistik | Politik

Fem miljarder till sjöfarten

Regeringens nya infrastrukturplan för 2018–2029 flerdubblar investeringarna i hamnar, farleder och slussar jämfört med föregående plan.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]t med föregående plan.

I dag, måndag, presenterade regeringen sin nationella plan för infrastrukturen för åren 2018–2029 – en plan med starkt fokus på järnväg men där investeringarna i sjöfarten höjs jämfört med föregående plan.

– Aldrig tidigare har så många sjöfartsobjekt ingått till ett värde av sammanlagt cirka 5,1 miljarder kronor. Det är en tydlig markering av sjöfartens betydelse nu och i framtiden, säger Katarina Norén, GD för Sjöfartsverket.

Total över 700 miljarder kronor

Den nationella planen omfattar investeringar på 622,5 miljarder kronor plus ytterligare 90 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar. Av det går 125 miljarder till drift och underhåll av statliga järnvägar samt 164 miljarder till drift och underhåll av statliga vägar. Resterande 333,5 miljarder går till utveckling av transportsystemet.

De drygt fem miljarder som tillfaller sjöfarten innefattar främst fem stora projekt – ett pågående och fyra projekt som ska genomföras mellan 2024 och 2030. Dessutom finns en del mindre projekt med finansiering på under 100 miljoner som inte namngivits i dagens presentation.

  • Malmporten i Luleå – Malmtransporterna från norra Sverige närmar sig kapacitetstaket och Malmbanan till Narvik är hårt belastad. Därför planeras för breddning och fördjupning av farleden till 15 meters djupgående som är max i Östersjön. Luleå hamn bygger en ny djuphamn med upp till tre permanenta kajer för 15 meters djupgående.
  • Trollhätte kanal – Nya slussar behöver byggas. Dagens slussar har en beräknad teknisk livslängd till cirka 2030. Arbetet är komplext med tanke på dammsäkerhet med mera.
  • Landsort-Södertälje – Delvis ny östlig dragning av farleden höjer säkerheten och minskar risken för framtida olyckor. Kapacitet och tillgänglighet ökar i farleden. Transporterna med tankfartyg till Södertälje väntas öka eftersom Stockholms bränsledepåer har planerats att stängas 2019.
  • Göteborgs hamn – Muddring av farleden till Göteborgs hamn.
  • Mälarprojektet – Södertälje kanal och slussar moderniseras och Mälarfarlederna muddras. Sjösäkerhet och tillgänglighet förbättras via Södertälje kanal in till hamnarna i Västerås och Köping. Projektet ingick i 2014–2025 års plan och fortsätter samt avslutas under denna planperiod.

Utöver de fem namngivna projekten har regeringen beviljat stöd till ett antal mindre projekt som får max 100 miljoner kronor vardera i stöd.

I samråd med branschaktörer

Sjöfartsverket fick 2016 ett regeringsuppdrag om att utreda framtida förutsättningar för inlands- och kustsjöfart i Sverige.

– Sjöfartsverket kunde i samråd med branschaktörer konstatera att det fanns god möjlighet till utveckling och avlastning av övriga delar i transportsystemet. Satsningarna i planen speglar dessa slutsatser väl, säger Katarina Norén.

Ökad utrikeshandel

En följdeffekt av fattat beslut är att utrikeshandeln stärks och att det europeiska transportnätverket för infrastruktur vidgas.

– Ett fartyg kan på en och samma gång lasta många lastbilsekipage. Miljöutsläppen från ett fullastat fartyg blir lägre än om motsvarande last fraktats på bil. Säkerhetshöjande åtgärder genom breddning och fördjupning återkommer i sjöfartsprojekten samtidigt som farledsutmärkningen graderas upp, säger Marielle Svan, chef för Infrastrukturenheten vid Sjöfartsverket som utreder, analyserar och projekterar sjöfartsprojekt.

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]