[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

politik Det framkom inga tydliga svar från regeringen under riksdagsdebatten den 27 oktober om IMO:s nya svaveldirektiv. Vänsterpartisten Jens Holm ville ha svar från den nya miljöministern Lena Ek, centerpartiet, om Sverige tänker inför 0,1 procent svavel i fartygsbränslet från och med 2015, men fick inget tydligt besked.

– Lena Ek, kan du inte säga det här i kammaren, så att jag inte behöver lägga mer tid på det? Den 1 januari 2015 genomför Sverige detta, utan undantag, utan reservationer, utan ”ifall att”, ”utifall det” och ditten och datten. Det är den 1 januari 2015 som gäller. Snälla, ge oss ett förtydligande om det!, sa Jens Holm. 

Svaret från Lena Ek blev:

– Det finns en överenskommelse på papper, fullt läsbar, där tider och standarder är fullt utskrivna i text. Vi avser från regeringens sida att införa detta tillsammans med och koordinerat med övriga stater runt Östersjön. 

Lena Ek poängterade att införande av de tuffare svavelreglerna ska införas koordinerat med Ryssland, men den direkta innebörden var luddig något Jens Holm bet på.

– Men ska vi vänta på Ryssland innan vi inför de nya kraven för svavelutsläpp är jag rädd för att vi får vänta väldigt länge. I Lena Eks svar på min interpellation nämns den 1 januari 2015, men det nämns i en mening där det står att det är kontroversiellt. Det är just därför jag ställer frågan. 

Lena Ek:

– Nej, vi ska inte vänta på Ryssland. Vi har bättre regler än Ryssland på alla områden som gäller sjöfart så här långt, och det ska vi ha i fortsättningen också. Men om vi koordinerat genomför IMO:s överenskommelse tillsammans med Ryssland kommer det att göra att deras nivåer förbättras. Det tjänar vi alla på, i alla fall vi som värnar om Östersjöns miljö.

I sin budgetproposition skriver regeringen att svaveldirektivet ska införas på ett sådant sätt att industrins konkurrenskraft bevaras, inte här hade Lena Ek något tydligt besked om hur det ska gå till.

– Det finns en hel lista med saker man kan göra för att stärka konkurrenskraften för sjöfart. Kommissionen har själv tillsatt en grupp som arbetar med detta, och där fokuserar de på forskning och innovation. Sjöfartsverkets utredning, som jag hoppas att interpellanten har läst, har en lista på nio olika åtgärder. Jag tycker att de flesta av dem är ganska bra, och vi bör diskutera dem. Det gäller till exempel frågan om landbaserad el, alternativa bränslen, ny motorteknik, skrubbrar i olika varianter, rökgasrening och hur man tar hand om avfallet efter att man har använt skrubbrar, vilket i sig kan vara ett miljöproblem som bör hanteras i hamnarna. 

Här finns alltså oerhört mycket att göra för konkurrenskraften för sjöfarten. En del ska de göra själva, och en del kan vi hjälpa till med på olika sätt. Framför allt tror jag att en debatt som den här och att konsumenterna blir medvetna om vilka företag, både bland rederier och i vår basindustri, som tar ett miljöansvar kommer att hjälpa till i det sammanhanget. 

[/flowy_subscriber_only]