[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]. EU kan stoppa stödet.

Utsikterna för STX Åbovarv, Finlands största, ljusnade en aning i november i fjol då Viking Line meddelade sin avsikt att beställa en ny färja. Men det löfte om miljöstöd som fick rederiet att våga språnget kan fortfarande utdömas eller skäras ned av EU-kommissionen. Viking Line har hållit varvet i Åbo på sträckbänken i ett år med sitt planerade nybygge för rutten Åbo–Stockholm. Om det bara hade gällt priset på fartyget hade processen blivit kortare. 

– Finland är inte konkurrenskraftigt, priset för motsvarande fartyg annanstans i världen är omkring 15 procent lägre, säger vd Mikael Backman. 

Men det finns andra kriterier än pengar. Backman nämner kvalitet, närhet till varvet och kulturell närhet. Han har i olika sammanhang betonat att Viking Line gärna beställer från Åbovarvet bara priset är rimligt. Det blir rimligt om finska staten i enlighet med sitt regeringsbeslut från i höstas kan betala rederiet 28 miljoner euro (246 miljoner kronor) i stöd för fartyget som totalt kostar 240 miljoner euro (2,1 miljarder kronor). Efter beslutet meddelade Viking Line att man gjort det slutliga leveransavtalet med STX Finland.

Nu är det Viking Line som ligger på sträckbänken. Det väntas ta flera månader för EU-kommissionen att ge grönt ljus för det finländska stödet. Under tiden går planeringen av den nya färjan i Åbo upp i högvarv. Vad händer om EU förkastar stödet?

– Då är ju inte priset det som vi från början tänkte och man måste se vem som hoppar in, säger Mikael Backman.

Men finska staten har varken skyldighet eller möjlighet att hoppa in i så fall, säger regeringsrådet Silja Ruokola på kommunikationsministeriet.

– Företagen som har fått stödbeslutet vet nog om att det är villkorat. 

Men Backman säger att han litar på att de finländska tjänstemännen läst på och vet vad de gör då de tolkar EU-reglerna.

– I det här landet brukar man checka alla lagar och punkter, säger han.

Det har tjänstemännen hållit på med åtminstone sedan den 17 september 2009 då arbets- och näringsministeriet tillsatte en arbetsgrupp med uppdrag att förbereda åtgärder för att trygga varvsindustrins verksamhet. Gruppen föreslog bland annat innovationsstöd direkt åt varven och miljöstöd för nybyggen åt rederierna. Innovationsstödet hade redan använts bland annat för att stöda bygget av fartygen i Genesis (senare Oasis)-serien med 18 miljoner euro år 2008. Innovationsstöd kommer antagligen också att betalas direkt till STX för Vikings nybygge, enligt förhandsuppgifter drygt 11 miljoner euro.

Men miljöstödet var nytt

Som stöd för fartygsbyggen är det nytt för hela EU. Ingen har tillämpat det så här tidigare.

– Därför kan man vänta sig att det kommer att granskas extra noga av kommissionen, säger Silja Ruokola. 

Men på ministerierna menar man att EU-kommissionen redan gett stödet en stark principiell grund. I april 2008 godkände kommissionen gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd. I beslutet (2008/C82/01) konstateras bland annat att man vill stödja ”förvärv av nya transportfordon som går längre än gemenskapsnormerna eller höjer nivån på miljöskyddet i avsaknad av gemenskapsnormer”.

Det gäller även rena fartyg, konstateras parentetiskt några rader senare. Men det är den enda hänvisningen till sjöfart i hela det på EU-vis ganska mångordiga beslutet. Huvudbränslet för det nya Viking-fartyget skall vara miljövänlig i första skedet – flytande naturgas, LNG, från Sverige. Gasen ska levereras från Nynäshamn till Vikings terminal i Stockholm. Svavelgränserna på Östersjön från 2015 tvingar fram en övergång till LNG i stor skala, tror man på Viking. Som reserv finns också möjligheten att köra på tung brännolja (HFO) kvar.

Ganska klart

Miljöstödet kringgärdas av kommissionen med ett antal villkor. De kretsar kring två aspekter: stödet skall inte förvränga konkurrensen inom gemenskapen (men nog förbättra EU-konkurrenskraften) och det skall verkligen främja miljön.

Dessutom graderas möjliga stödnivåer bland annat enligt mottagarföretagets storlek – större företag, mindre stöd. Viking Line är ett storföretag och kan få högst 50 procent, räknat på de extra kostnader som den miljöinnovation som man tar i bruk medför. Intressant nog finns det en klausul som medger upp till 100 procent ”om investeringsstödet beviljas genom ett verkligen konkurrensutsatt anbudsförfarande utifrån klara, öppna och icke-diskriminerande kriterier”. Men om man bara följer bokstaven i EU-reglerna så räcker det att landet inte uttryckligen kräver att fartyget beställs i ett visst land.

– Det fanns onekligen en möjlighet att Viking Line hade beslutat att beställa sitt fartyg i ett annat EU-land, säger direktör Risto Paaermaa på arbets- och näringsministeriet. Han ledde varvsarbetsgruppen från september 2009.

EU förutsätter att utsikten till stöd verkligen påverkar köparen (rederiet) att satsa på en miljöinnovation. Men om köpet – fartygsbeställningen – redan är gjord så anses stödet inte ha varit avgörande och därmed inte berättigat. Det gick alltså inte att förutsätta att Viking först beställer sitt fartyg just från STX i Finland.

– Men vi lovade bort valmöjligheten i något skede, säger Mikael Backman.

Under höstens lopp riktades avsevärd politisk press mot Viking Line. Också ett folkligt intresse fanns, manifesterat av en Facebookgrupp vars 14 000 anhängare lovade resa med Viking – om fartyget beställs i Åbo.

Den finska regeringens förordning om miljöstöd till fartygsnybyggen godkändes den 11 november, två veckor efter att STX och Viking undertecknat sitt intentionsavtal. 

Först efter det kunde kommunikationsministeriet officiellt behandla ansökningar om miljöstöd. Ministeriet fick in tre ansökningar och godkände den 21 december två. Viking Line fick 28 miljoner och fraktrederiet Gaiamare i Åbo 2. Gaiamare bygger ett fartyg för specialtransporter och byggarbeten till havs, bland annat vid vindkraftsparker. Rederiet har inte slagit fast var fartyget byggs. Därmed hade man gjort av med de 30 miljoner euro som regeringen ett halvår tidigare hade reserverat för stödet. 

Först efter det gjorde Viking sin definitiva beställning. Nu återstår att övertyga EU om två saker. Dels skall det finländska stödprogrammet sådant det beskrivs i förordningen (946/2010) godkännas, dels skall också Viking Lines stöd godkännas eftersom det överskrider ett EU-tröskelvärde på 7,5 miljoner euro.

Vad händer med beställningen om det inte godkänns?

– Det finns ju flera än två möjligheter, säger Mikael Backman.

– De kan godkänna allt eller en del. Och då är det stor skillnad på om de godkänner 26 miljoner eller 2. Var den bollen landar avgör också vad Viking Line gör med sin option på ett systerfartyg från STX, säger Backman.

[/flowy_subscriber_only]