[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Vägen låg i våras öppen för en riksdagsomröstning och ett efterlängtat införande av tonnageskatten när EU-kommissionen oväntat meddelade att man av konkurrensskäl inte kunde godkänna det svenska systemet.

Lika oväntat meddelade EU-kommissionen i fredags att man nu bestämt sig för att säga ja till den svenska tonnageskatten.

Från årsskiftet

– Det är ett väldigt glädjande besked. Tonnageskatten kommer att stärka den svenska sjöfarten och dess konkurrenskraft och kommer förhoppningsvis också att leda till fler svenska jobb i sjöfartsbranschen och fler svenskflaggade fartyg, säger den socialdemokratiska finansministern Magdalena Andersson till Sjöfartstidningen och fortsätter:

– Inte minst är det väldigt glädjande att EU-kommissionens beslut kom såpass fort som det gjorde. Om allt går i lås betyder det att systemet bör kunna införas som planerat från den 1 januari 2017.

Så fort som möjligt

Frågan om tonnageskatten ligger just nu hos skatteutskottet, som efter utförd beredning kommer att överlämna ärendet till riksdagen för omröstning. Något datum för riksdagsomröstningen är ännu inte satt, men enligt Magdalena Andersson kommer detta att ske så fort som möjligt.

– Det finns ett brett stöd över blockgränserna i riksdagen för tonnageskatten, så omröstningen där kommer sannolikt inte att bli något problem.

”Jättekul”

Beskedet om EU-godkännandet tas emot lika positivt av Föreningen Svensk Sjöfart.

– Det är verkligen jättekul! Vi visste att det var på gång men fick veta det först i fredags kväll. Det vi framförallt är väldigt nöjda med är över det sätt som Magdalena Andersson och hennes tjänstemän har slagits för vår tonnageskatt nere i Bryssel och att man gemensamt lyckades hitta en lösning, säger en lättad Pia Berglund, vd för Föreningen Svensk Sjöfart, som i likhet med Magdalena Andersson hoppas att systemet nu kan införas som planerat från årsskiftet.

– För de rederier som sitter och räknar på om de ska gå in i tonnageskattesystemet är det viktigt att de isåfall kan göra det så systemet följer räkenskapsåret.

Fler jobb

Pia Berglund står fast vid tidigare uttalanden om att tonnageskatten kommer att leda till fler svenskflaggade fartyg och fler svenska jobb.

– Vi har tidigare sagt att tonnageskattesystemet ska kunna resultera i att vi i slutändan får 400 svenskflaggade fartyg och att det skulle skapa 18.000 nya jobb, och det står vi fast vid. På motsvarande sätt har det sett ut i andra länder där tonnageskatten införts. Det är dock inte helt säkert att vi kommer att uppnå våra mål redan år 2020, som vi tidigare sagt, eftersom det hela blev så försenat, säger hon och fortsätter:

– Men nu byggs det ju som aldrig förr och rimligen bör en viss procentandel av dem – förhoppningsvis 5-6 stycken om året – bli svenskflaggade. Sen får vi ju heller inte glömma bort att det finns fler mål med skatten, det vill säga att värna om de jobb som redan finns och att stoppa den utflaggning som skett under åren.

Bubblet får vänta

Även om Pia Berglund i likhet med finansministern utgår från att omröstningen om tonnageskatten i riksdagen inte ska innebära några problem, vill hon dock vänta med att fira förrän allt är hundraprocentigt klart.

– När riksdagsbeslutet är klubbat, då blir det bubbel här hos oss. Då kan vi andas ut.

Fakta:

Tonnageskatt:
I Sverige betalar rederierna konventionell bolagsskatt på vinsten precis som alla andra företag. Tonnageskatt innebär att rederiernas inkomster i stället bestäms schablonmässigt utifrån nettodräktigheten, det vill säga last- och passagerarkapacitet, på rederiets tonnage. Det belopp man då får fram ska redaren betala konventionell bolagsskatt på.

Systemet medför att rederiet betalar skatt på sitt faktiska tonnage, oberoende av de reella vinsterna och förlusterna i verksamheten. 

Om tonnageskatt införs i Sverige blir det frivilligt för rederierna att gå över till tonnageskatt i stället för konventionell bolagsskatt

[/flowy_subscriber_only]