Infrastrukturminister Tomas Eneroth på torsdagens resultatkonferens.

Fotograf: Skärmavbild

Kategori: Myndigheter | Politik

Eneroth: Inte bara regeringen som ska leverera

På en resultatkonferens för regeringsuppdraget nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart passade infrastrukturministern på att rosa, risa och släppa förhandsinformation om finansieringen av nya isbrytare.

Trafikverket och den nationella samordnaren Pia Berglund höll på torsdagen en webbsänd resultatkonferens för att presentera huvuddragen i arbetet hittills, nu när det sex år långa samordningsuppdraget är i halvtid.

– Det kan vara värt att notera att sjöfarten är den enda som har fått en nationell samordnare, vilket en del andra trafikslag har uttryckt avundsjuka inför, inledde Pia Berglund och lämnade sedan över till en lång rad talare som under två timmar presenterade olika delar i arbetet.

Sjöfarten ska ha högre andel

Först ut var Tomas Eneroth, infrastrukturminister (S), som berömde Pia Berglund för det arbete hon har gjort. Hon lämnar uppdraget inom kort och ersätts av Björn Garberg.

– Vi har förutsättningar för att ordentligt stärka rederiverksamheten och sjöfartens potential i Sverige, men då måste vi också se till att det fungerar i alla delar av transportsystemet och att man ser detta tydligt. När vi utsåg Pia Berglund till nationell samordnare var det med utgångspunkten att hands on visa vad som behöver göras för att se till att få mer godstransporter från väg till sjöfarten och till järnväg, sa Tomas Eneroth.

Ministern nämnde flera satsningar på sjöfarten som regeringen föreslår för investeringar i infrastruktur de närmsta åren.

– Det är nära 900 miljarder, rekordstora summor, som vi nu kommer att investera i infrastruktur framöver. Min ambitionsnivå är att sjöfarten ska ha en ännu högre andel denna gång, för att tydligt markera vikten av att sjöfartens ställning stärks i Sverige, sa Tomas Eneroth.

Han nämnde 220 miljoner kronor extra i anslag till Sjöfartsverket nästa år plus 45 miljoner kronor om året för att verket ska kunna förverkliga sitt mål om en fossilfri flotta. Utöver det en förnyad satsning på ekobonus på 100 miljoner kronor per år 2022–2024.

Nytt om om isbrytarfinansiering

Han antydde också en nyhet gällande finansieringen av nya isbrytare, något som har bekräftats idag måndag när regeringens förslag till budget för 2022 offentliggjordes.

– Vi gör en tydlig ändring också i anslagsraderna, det har inte uppmärksammats ännu, men jag tänkte passa på att säga det här, att det nu finns förutsättningar att också inrymma isbrytare i nationell plan.

Han tillade ”det är inte säkert det kommer att bli regeringens väg” och att det kan finnas andra finansieringsvägar som är smartare och ”inte tränger ut andra angelägna investeringar för sjöfarten inom ramen för nationell plan”.

I regeringens budgetproposition, som presenterades på måndag morgon, syns dock i investeringsplanen för Sjöfartsverket att man vill anslå totalt 1,439 miljarder för isbrytning under åren 2022–2024.

Katarina Norén, skärmavbild.

”Får vi isbrytarpengar och dessutom ett anslag på 200 miljoner per år, då kan vi börja sänka avgifter”

Katarina Norén, generaldirektör Sjöfartsverket

På konferensen i torsdags regerade Sjöfartsverkets generaldirektör med glädje på ministerns uttalande:

– Regeringen gav ju en viljeinriktning på presskonferensen inför budgetpropositionen där man satsar pengar till Sjöfartsverket och på ekobonus. Och även isbrytningen var ju ett fantastiskt besked idag, det tippar verkligen över för oss. Får vi isbrytarpengar och dessutom ett anslag på 200 miljoner per år, då kan vi börja sänka avgifter, sa Katarina Norén i slutet av resultatkonferensen.

Långt kvar till jämställdhet

Infrastrukturminister Tomas Eneroth påpekade i sitt inledningsanförande också att han inte är orolig för den politiska uppslutningen bakom satsningarna på sjöfart, inte heller över att alla ser vikten av omställning. Däremot nämnde han två orosmoment.

– Det handlar om att klara kompetensförsörjning, säkerställa att man vidgar perspektivet och rekryterar fler kvinnor i sjöfarten, ser till att de också stannar kvar, ser till att arbetsledning, arbetsmiljö och den typen av styrning fungerar så att alla känner sig trygga att jobba och stanna kvar i branschen. Där har sjöfarten en lång resa kvar – Transportstyrelsens rapport visar att 38 procent av kvinnorna upplever trakasserier det senaste året, jämfört med 16 procent av männen. Vi är inte vaccinerade ännu, vi är ett jämställt land men vi har fortfarande en resa kvar att göra inte minst inom transportbranschen. Det är den ena saken som oroar mig och jag vill att alla som följer godstransporter och sjöfartens utmaning faktiskt också tar det ansvaret när det gäller kompetensförsörjningen.

Det andra orosmomentet infrastrukturministern nämnde är huruvida alla parter tar sitt ansvar i arbetet för att stärka sjöfartens kapacitet:

– Ska det här funka ska vi göra det ihop. Det är inte bara regeringen som levererar, det gör vi stor utsträckning, utan vi måste alla ta ett ansvar. Transportköparna för att upprätthålla kapaciteten i Sverigeförbindelsen från Trelleborg till Tyskland, eller för den delen tågoperatörer för att erbjuda konkurrenskraftiga och smarta alternativ med förbindelse till hamnar, kommunpolitiker som måste se till att hamnarna faktiskt är framme i teknikinvesteringar och samverkan med andra hamnar. Låt oss göra det tillsammans och se till att vi så småningom kan säga att det var nu det hände, nu vi såg till att stärka kapaciteten för gods i sjöfarten och i hela Sverige, sa Tomas Eneroth.

Ytterligare läsning om resultatkonferensen kommer i nr 10 av Sjöfartstidningen.