[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Energieffektivisering, alternativa bränslen, maritim informatik och nollvisionen är de viktiga ämnena under Lighthouse årliga strategiska workshop som hålls idag.

Harry Robertsson, teknisk direktör på Stena Teknik, berättade om Stenas väg mot nollvisionen. Rederiet ligger långt fram sedan ganska länge och var till exempel först ut med att koppla el till sina färjor, när de ligger i Göteborgs hamn. 

Metanoldrift

I ett pilotprojekt ska nu färjan Stena Germanica få metanoldrift och en annan färja ska få el-drift. EU och Ten-T bidrar till flera av de pågående projekten med alternativa bränslen så att nollvisionen kan förverkligas.

Mycket av forskningen kopplad till Lighthouse handlar just om energieffektivisering som en viktig del i att få ner sjöfartens utsläpp av SOx, NOx och CO₂.

Slow steaming

Peter Grundevik från SSPA sa att de låga oljepriserna under lång tid hämmat utvecklingen mot andra bränslen. 

– Redarna har varken varit motiverade att prova nya bränslen eller att köra fartygen långsammare. men nu har det vänt. Oljepriserna har stigit och svaveldirektivet pressar på.

Men nya bränslen och slow steaming är inte tillräckligt, flödet i hamnarna måste också effektiviseras, fyllnadsgraden ombord förbättras, intermodaliteten utvecklas och nya affärsupplägg skapas. 

– Exempelvis kan de inblandade parterna komma överens om att dela på både kostnader och vinster när transporterna energieffektiviseras. 

Han framhöll också att Sveriges Redareförening driver frågan om kostnadsneutralitet som ett led i att öka sjöfartens lönsamhet och därmed också dess förmåga att investera i nya lösningar för driften. 

Varför inte spara

Några pågående projekt är: Pilotstudie om LNG, Stena och Wärtsilä gör pilotstudier om metanoldrift, Stena testar el-drift.

Peter Grundevik poängterade att som det ser ut idag, får redarna ta mycket av ansvaret i utvecklingen av framtidens miljövänliga sjöfart.

Professor Karin Andersson från Chalmers institution för sjöfart och marin teknik kastade ut den lite tillspetsade frågan: ”Bränsle är dyrt, varför sparar man inte på den”?

Det fick Stena Tekniks Harry Robertsson att protestera:

– Om man drar ner två knop på farten, sparar det inte ens så mycket pengar att det täcker räntekostnaderna på lasten. lastägarna måste vara med på det här och därför energieffektiviserar man inte alltid.

Många alternativ

Karin Andersson gav också en lista på andra sätt att få ner emissionerna, än att energieffektivisera. 

– Att byta bränsle är ett exempel, skrov- och propelleroptimering ett annat, lättare material och återcirkulering av värme ett tredje. Det finns många fler.

Det finns mycket att forska på för att hjälpa sjöfarten fram mot nollvisionen 2050 och ett utvecklat samarbete mellan de akademiska disciplinerna vore ett steg framåt, enligt Karin Andersson. 

– Metanol som motorbränsle kom exempelvis fram genom tvärvetenskapliga diskussioner. 

Lära av varuhus

Per-Erik Holmberg från ICT Viktoria talade om hur maritim informatik är ytterligare en möjlighet att förbättra energieffektiviteten. 

– Vad kan en hamn lära sig av en flygplats eller ett varuhus? Se bara på Wallmart i USA till exempel, hur de utnyttjar det som kallas ”data stream capture”. Det kan också användas i hamnar. Det handlar om att anpassa och utnyttja befintlig teknik.

Han fortsatte tala om det uppkopplade fartyget i vilket alla system integreras med varandra i ett övergripande system. När det är gjort räcker det med att optimera det övergripande systemet för att hela fartyget ska bli effektivare och spara på alla nivåer.

[/flowy_subscriber_only]