Fotograf: Adam Bergman

Kategori: Forskning | Regelverk

”En milstolpe för skolan”

Sedan 1842 har det bedrivits sjöfartsutbildningar i Kalmar. 173 år senare har de genomfört sin första disputation.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]enare har de genomfört sin första disputation.

– Det känns väldigt bra och som ett stort steg framåt i vår utveckling, säger Sjöfartshögskolans prefekt Ted Bågfeldt efter att doktorand Fredrik Hjorth i fredags försvarade sin avhandling.

”Complexity and ambivalence in Ship Safety Inspection” är titeln på Fredrik Hjorths avhandling. En avhandling som han har hållit på med sedan 2007 och som finansierats av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

– Det finns många studier och avhandlingar om resultaten av hamnstatskontroller inom Paris MoU. Men inga, som jag har hittat, som handlar om inspektörerna och deras upplevelse av sin arbetssituation, säger Fredrik Hjorth.

Baserad på intervjuer

I sin avhandling, som är kvalitativ snarare än kvantitativ, har Fredrik Hjorth intervjuat 20 inspektörer inom Transportstyrelsen med tillstånd att genomföra hamnstatskontroller.

Intervjuerna inleddes 2013. Då fanns cirka 45 aktiva fartygsinspektörer inom Transportstyrelsen. Idag finns det 37 stycken. Varav 25 har tillstånd att genomföra hamnstatskontroller.

En slutsats som Fredrik Hjort drar är att omorganiseringar inom Transportstyrelsen har lett till att inspektörerna själva känner sig mer kontrollerade. Något som påverkar deras möjligheter att fatta professionella beslut. Bland annat handlar det om att allt mer av Transportstyrelsens tillsyn delegeras till externa klassningssällskap.

Avprofessionalisering

Vissa av de intervjuade inspektörerna uppger att de känner en press på sig från ledningen att bli mer marknadsorienterade. Det riskerar därmed att ske en avprofessionalisering av inspektörsyrket.

– Jag tror inte att man kan säga att vi givet är på väg åt det hållet. Men risken finns, om man skruvar på fel rattar, att man hamnar där, säger Fredrik Hjorth.

– Försvinner alla komplexa inspektionsfrågor från Transportstyrelsen försvinner också flera av de mer kittlande arbetsuppgifterna från inspektörerna. Och frågan är hur många erfarna inspektörer som vill jobba med rena rutinfrågor.

”Värdefull input”

Fredrik Hjorths rekommendationer till Transportstyrelsen är att de måste bli bättre på att ta tillvara kompetensen inom organisationen och fundera över vad olika omorganiseringar, till exempel tillsynsdelegeringen, syftar till.

– Det här ger så klart värdefull input in i vår verksamhet, säger Henrik Tunfors, ledningsstrateg inom Sjö- och luftfartsavdelningen på Transportstyrelsen.

Han var också med och lyssnade när avhandlingen försvarades.

– Det finns många värdefulla aspekter kring hur organisationen ska se ut och hur våra utbildningar av inspektörer ska utformas, säger han.

– Sedan finns det så klart aspekter som vi måste titta närmare på. Till exempel om delegering till klassningssällskap där vi just nu är inne i en väldigt aktiv fas.

Satsat på utvekling

Fredrik Hjorths avhandling är den första någonsin på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Men fler kommer komma, säger prefekten Ted Bågfeldt.

– Vi har under flera år satsat på att utveckla vår forskningsverksamhet. Och detta är verkligen en milstolpe för skolan. Men vi har ytterligare fem doktorander som jobbar med sina avhandlingar nu och som kommer disputera om några år.

Han vill också fortsätta att expandera verksamheten. Bland annat genom att tillsätta fler postdoktoraltjänster (en temporär forskningstjänst efter disputation).

– Och så vill vi få in fler seniora forskare. Vi har i dag två stycken, men för att kunna bedriva forskningsverksamhet i större skala behöver vi få in några till.

Ansöker om finansiering

Då pengarna som skolan får för sina vanliga kandidatutbildningar inte får bekosta forskningsverksamheten handlar mycket av utvecklingsarbetet om att skicka in ansökningar om forskningsmedel till olika stiftelser och institutioner. Till exempel Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, som finansierat Fredrik Hjorths avhandling.

– Bland annat så skickade vi in en ansökan till Kampradstiftelsen förra veckan. Går den igenom innebär det två stycken postdoktoraltjänster.

Vill fördjupa

Och det är något sådant som Fredrik Hjorth kan tänka sig nu när han fått sin avhandling godkänd.

– Jag kan tänka mig att fördjupa undersökningarna ytterligare och kanske undersöka skillnader och likheter inom inspektörsyrket i olika länder.

[/flowy_subscriber_only]

Kommentarer

  • Anonymous

    PSC är en myndighetsutövning som måste förstärkas. Jag kan konstatera att fartyg som inte vågar gå in i europeiska hamnar trafikerar de svenska hamnarna norr om Sundsvall. Mestadels med etanol transporterade från Brasilien. De tar inga returlaster i Europa utan seglar så snabbt som möjligt härifrån.

    Nedmonteringen av PCS norr om Stockholm har lett till helt sjuka situationer. Det räcker med att följa AIS systemet under några månaders tid för att se ett mönster. Man kan sedan undra om de fartygen använder LSF. Det finns ju ingen kontroll, så därmed ingen risk att bryta mot Marpol VI.

    Det har t.o.m funnits fartyg som haft en internationell arresteringsorder på sig, men kunnat köra obehindrat till Sverige.

  • Kapten Lägervall

    Bra jobbat Fredrik!

  • Chief

    Har hört att det är skillnad mellan examina som sjöingenjör mellan Chalmers och Kalmar – stämmer detta? Dvs. har en Kalmarstudent samma möjlighet att läsa upp till skeppsbyggare som en som har läst på Chalmers?

  • Önska vara anonym

    Uppskattar verkligen att någon börjar prata om ämnet och det utveckling som skär på svensk vatten och hamnar. Senaste dekaden försöker Transportstyrelsen (sjöavdelning) att avveckla sig själv och man ser samma syndrom som sker hos trafikpolisen. Risken att en åker fast är näst till obefintlig. Ca 2013 införde STA så kallat STA jobben som lämpar över allt säkerhet/kritisk utrustning kontroll över till fartygens besättning och rederier och där finns känslan att man får ganska lätt att pricka av jobben utan koll. Systemet utgår ifrån att om inga brister finns ska inget rapporteras och detta är mot allt skeppslogik! Fartygen ska granska sig själv och avrapporterar endast brister, som kontrolleras vid en inspektion. I dagens race efter vinst ingen vill ha några brister + att alla påverkas av dessa; rederiet, STA och klassen. Alla vill ju behålla en kund och ökar egen vinst!
    Vart är vi på väg?

  • rolf b bertilson

    Det är bara att säga grattis till Sjöfartshögskolan i Kalmar. Återigen tar skolan ledningen i en särskild fråga. Det är ju fantastiskt bra med en disputation. Det visar att skolan satsar på kvalitet.

  • Inspektör

    Intressant att läsa om bade avhandling och de kommantarer denna ger upphov till. Som verksam I en annan del av transportsektorn med motsvarande marknadskrafter, så får man en känsla av att sjöfartens tillsyn är tämligen konservativ och har svårt att anpassa sig till moderna principer för kvalitets och säkerhetsstyrning. Så inte undra på att det blir konflikter inom tillsynsmyndigheten som också måste ta hänsyn till utvecklingen på marknaden och I samhället.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]