[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]om sjöfartsutredningen.
Politik När remisstiden för utredningen ”Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar” gick ut den siste januari, hade 75 remissyttranden kommit in.
En överväldigande majoritet, 50 instanser, uttrycker ett klart ställningstagande för behovet av en svenskflaggad handelsflotta och för åtgärder som stärker konkurrenskraften. Elva har ingen uttalad övergripande inställning, men har synpunkter på vissa delar av utredningen. Ett 10-tal instanser meddelar att man avstår från att yttra sig. Fem instanser är direkt emot alla former av stöd eller särbehandling av sjöfarten.
Som branschorganisation för de svenska rederier som berörs kräver Sveriges Redareförening framförallt att två övergripande åtgärder vidtas: införandet av tonnageskatt och skapandet av ett Svenskt Internationellt Skeppsregister, SIS.
Föreningen är kritisk mot utredningen på ett antal områden. I ett kompletteringsyttrande skriver man att föreningen framfört att ett SIS omfattande fartyg i fjärrtrafik kan införas utan sjöfartsstöd, vilket skulle reducera sjöfartsstödet med över 700 miljoner kronor per år.
Detta har föreningen inte fått gehör för i utredningen, vilket man menar bland annat lett till att den nationalekonomiska studie som genomförts har fått ett snedvridet inflytande över utredningen och påverkat remissinstanser på ett felaktigt sätt. Man är också kritisk mot den intervju- och anlöpsstudie som utredningen låtit göra. Denna har legat till grund för utredningens slutsats att svenskflaggad sjöfart saknar betydelse för den svenska exportindustrin.
Enligt SRF är denna bristfällig på flera punkter och man hävdar att den bild den ger av industrins syn på svensk sjöfarts betydelse inte alls stämmer överens med verkligheten, och hänvisar bland annat till remissyttranden från tunga exportföretag.
Föreningen är också kritisk mot att utredningen vägrat ta med den jämförelse som Statskontoret gjort av sjöfartspolitiken i sex länder. Man anser att denna är heltäckande och informativ och man påpekar att avsaknaden har inneburit att studien nästan helt förbisetts av många remissinstanser.
På myndighetssidan kan man notera att stödet för en svenskflaggad handelsflotta är störst bland ”operativa” myndigheter nära verksamheten som Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, men också hos Arbetsgivarverket och Tillväxtverket.
Mest negativa är myndigheter som i sin dagliga verksamhet har litet med sjöfart att göra och som har en nationalekonomiskt präglad syn på saken, som Ekonomistyrningsverket, Kommerskollegium och Konkurrensverket.
Svenska exportföretag som Nynäs, Preem och LKAB har lämnat egna remissvar där de två förstnämnda ställer sig bakom Sveriges Redareförenings yttrande och Volvo som en bilaga till detta.
När det gäller frågan om ett Svenskt Internationellt Skeppsregister, SIS, ställer sig 25 instanser (däribland åtta rederier) uttryckligen positiva till ett införande. Fem vill ha vidare utredning och lika många är uttalat emot ett SIS.
Citat från utredningen
Preem: ”Att värna om svensk sjöfart och därmed behålla möjligheten att även i framtiden kunna påverka utvecklingen kring bland annat miljö och säkerhet, är en viktig parameter för oss, i vår strävan att ligga i framkant och att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle.”
Volvo AB: ”Volvo är beroende av en hög svensk kompetensnivå inom logistik och transportområdet.” . . ”Svensk rederinäring är en viktig del i detta”.
Ekonomistyrningsverket: ”ESV kan alltså inte se några starka samhällsekonomiska skäl att bevara en svenskflaggad handelsflotta av nuvarande storlek.”
Trafikverket ”Sverige bör inom EU ta upp frågan om EU kan acceptera den konkurrens på olika villkor som det innebär att medlemsstaterna tolkar de internationella åtagandena så olika att det som anses tillåtet i Danmark är otillåtet i Sverige.”
Göteborgs Stad, kommunstyrelsen: ” En fortsatt utflaggning kommer att få negativa konsekvenser bl a när det gäller investeringar inom sjöfartsnäringen, sysselsättningen inom flera branscher, kompetensförsörjning, utbildning och forskning.”
Konkurrensverket: ”Mot bakgrund av nämnda negativa konkurrenseffekter är det Konkurrensverkets uppfattning att en avveckling av sjöfartsstödet bör övervägas.”
[/flowy_subscriber_only]