[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ps://www.sjofartstidningen.se/sjofartskaravanen-ar-tillbaka/”>Sjöfartskaravanen vara räddningen?
Statistiken över förstahandssökande till sjöfartshögskolornas långa sjöbefälsprogram ser dyster ut även i år, med en brant negativ trendlinje över det senaste decenniet. Fortfarande gapar många platser tomma på både sjökaptens- och sjöingenjörsutbildningarna på Chalmers i Göteborg och Linnéuniversitetet i Kalmar. Till exempel är bara 20 av 60 platser på sjöingenjörsprogrammets första läsår i Kalmar fyllda.
Tuffar på
Oron för brist på kvalificerat sjöfolk växer på många håll. På M2, som institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers Tekniska Högskola förkortas, jobbar man på med vad man har.
– Vi måste tuffa på med verksamheten och försöka se till att leverera ut bättre studenter varje år. Generellt är studenterna intresserade och de kvalitetsindikatorer vi har visar att de är nöjda med utbildningen. Vi har både motiverade lärare och studenter, så jag har en positiv känsla, men vi skulle givetvis vilja ha våra platser fyllda. Det är ett stort problem för oss, men vi fortsätter att jobba för en bättre utbildning varje år ändå. Vi prutar inte på kvaliteten för att vi har färre studenter, säger Johan Eliasson Ljungklint, programansvarig för sjöingenjörsprogrammet på M2.
Lägre meritvärde
Det som påverkar verksamheten på utbildningarna mycket i tider av vikande söktryck är att studenternas meritvärde sjunker, vilket gör att de får svårare att klara utbildningen och behöver mer stöd och hjälp.
– Det finns den andra sidan som man gärna inte pratar om men som är minst lika viktig och det är att vi vill få ut den bästa kompetensen. Och med ett lägre söktryck så sjunker meritvärdet på de som kommer in, säger Johan Hartler, programansvarig för sjökaptensprogrammet på M2.
– Vi hjälper dem med stödundervisning och de studenter som lyfter sig därifrån tar ett stort personligt utvecklingssteg, men alla gör ju inte det. Så betygssnittet är egentligen mer bekymmersamt än färre studenter, säger Johan Eliasson Ljungklint.
Jobbar för att locka fler
De båda programansvariga på Chalmers ser fram emot en ny omgång av rekryteringskampanjen Sjöfartskaravanen och minns hur goda tider det var efter den förra (se puckeln i söktrycket 2008–2010 i översta diagrammet). De jobbar själva på många sätt tillsammans med olika aktörer i branschen för att locka fler till utbildningarna.
– Det vi behöver är att akademi och bransch går ihop och gör det tillsammans. Jag tycker att samarbetet med Sarf, Satsa på Sjöfart, fungerar bra. Vi har också varit med på Noliamässorna, fyra mässor i Norrland, sedan 2016 för att komma till fler geografiska platser i Sverige. Vi har en hel kommunikationsavdelning som jobbar med hur vi ska nå fler studenter. Den här bekymmersamma situationen har vi varit väl medvetna om länge, säger Johan Eliasson Ljungklint.
I princip jobbgaranti
Johan Hartler berättar att 96 procent av alla som utexamineras från sjöbefälsprogrammen har jobb inom ett år efter utbildningen. Alla jobbar inte till sjöss, men de har ett jobb som de har fått på grund av sin utbildning och där de har nytta av den. Han tror inte att en negativ bild av sjöfarten är förklaringen till att färre söker till befälsutbildningarna:
– De som har sjöfarten med sig sedan barnsben och redan vet hur branschen ser ut i dag, där har vi vår urvalsgrupp. Men det är så få som vet hur bra sjöfarten är i dag. De har nog inte en dålig bild av sjöfarten, nej, de har ingen bild alls av sjöfarten, det är det som är problemet. Det är inte bland dem som läser Sjöfartstidningen som vi behöver synas, för de vet redan om att sjöfarten finns. Men alla de andra behöver också läsa Sjöfartstidningen om LNG-fartyg, mångmiljardinvesteringar och så vidare. Det finns så stora sektorer av samhället som inte vet att sjöfarten existerar, än mindre hur bra den är.
Om diagrammen: CTH=Chalmers Tekniska högskola, LNU=Linnéuniversitetet i Kalmar. Siffrorna kommer från Universitets- och Högskolerådets antagningsstatistik för höstterminen 2018. Urvalet är de långa befälsprogrammen i Göteborg och Kalmar. Högerklicka och välj att visa i ny flik för att visa diagrammen större.
[/flowy_subscriber_only]