[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Innan Karin Gelkén och övriga talare bredde ut sig på SAN-konferensen, som likt förra året arrangerades på Lilla Bommen i Göteborg, delades årets SAN-pris ut – som i år gick till de två serviceingenjörerna Daniel Turkowitch och Per Engström på Tallink Siljas färja Galaxy.

Tekniskt kunnande

Efter att haft problem med kylan på bildäck, där temperaturen varit nere på noll, kom de två kollegorna på en lösning där man slapp att anlita dyra entreprenörer. Istället utvecklade de en metod som kunde installeras av motormännen själva och där man tog tillvara på värmesöverskottet via kylvattnet. Metoden har resulterat i att man nu har en året runt-temperatur på 20 grader. 

– Arbetsmiljöarbete kräver inte bara engagemang och vilja, utan också innovationsrikedom och tekniskt kunnande, vilket de två pristagarna visat prov på, sa SARF:s förbundsdirektör Lars Andersson, tillika ordförande för SAN, då han delade ut priset som består av äran och en check på 10.000 kronor.

Mjuka frågor

Lars Andersson förklarade också varför man på årets konferens valt att fokusera på just det hållbara sjömanslivet.

– Vi ville komma bort från de teknikdominerande frågorna och fokusera på de mjuka frågorna. Vi vill kommunicera att man kan leva ett normalt liv också som sjöman, där man tänker på motion och kosthållning och så vidare. Ett långt yrkesliv kräver rätt förutsättningar, och här vill vi lyfta fram hur det ska gå till.

Större fokus idag

På Stena Line har man länge arbetat med hälsofrågor. Enligt Karin Gelkén, HR-partner på Stena Line Scandinavia, började man med det så kallade Må bra-projektet och har sedan dess genomfört en rad projekt.

– Idag har vi gym ombord på varje fartyg och även på land. Det är otroligt viktigt att man får en chans att röra sig när man jobbar ombord.

Sedan 2012 har man ett ännu större fokus på hälsostrategier.

– För några år kände vi att vi inte tänkte tillräckligt mycket på hälsan på samtliga nivåer, det gjordes bara på HR-avdelningarna. Vi har arbetat med att öka förståelsen och betydelsen för hälsafrågorna, vilket gett resultat. Och vi hymlar inte om att det hela också handlar om ekonomi: en bättre hälsa ger minskad frånvaro, vilket i sin tur ger minskade kostnader och ökade intäkter.

Utmaning 

Efter att att frågat publiken varför man överhuvudtaget ska ha en hälsostrategi och då fått det kärnfulla svaret ”Du är helt rökt annars!” berättade Karin Gelkén att man nu kommer att försöka införa hälsostrateginer även globalt.

– Det kan nog bli en utmaning, eftersom Sverige ligger längre fram än andra länder i det här.

Riskfaktor 

Mats Börjesson, överläkare och professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan samt Karolinska Institutet, gav en mörkare bild av Sverige som hälsonation. 

– Något har hänt med oss. Från 1985 till 2002 har vi gått upp i vikt med 3,5 till 5 kilo. BMI har ökat, mest bland unga – som ju är de som ni kommer att rekrytera, sa Mats Börjesson och gav sedan ytterligare negativa siffror när det gäller hälsa och arbetslivet.

– Det räcker inte att träna någon dag i veckan, har du ett stillasittande arbetsliv är det också riskfyllt. Och dålig kondition är i sig lika riskfyllt som rökning. Vill ni som arbetsgivare undvika problem måste ni få era anställda att röra sig mer. Den som är tränad klarar stress bättre och får en högre arbetsförmåga. Är inte detta skäl nog att satsa på hälsoarbete som arbetsgivare, även om det kostar pengar?

Måste delegera

John Borgman, chief på Scanlines-färjan Aurora, berättade om sina erfarenheter när det gäller ledarskapet ombord.

– Innan jag började på Aurora var jag på Terntank i 27 år. Vid ett tillfälle när jag precis hade börjat där skulle vi bunkra utanför Göteborg. Då kom redaren Sven-Olle (Sven-Olof Kristensson, reds anm) ombord, gick fram till mig och tog mig i näven och sa ”Hej John, välkommen i gänget!”. Bara det att han visste mitt namn gjorde mig nästan chockad, sa John Borgman och förklarade att det har format hans sätt att vara ledare ombord.

– Det är viktigt att man ser till att personalen trivs, att man vet allas namn och tar sig tid att lyssna på alla. En annan sak är att man måste delegera och kunna erkänna att man inte kan allt. Då lyfter sig personalen.

Viktigt att vara med 

Christer Lindvall från IFSMA och Fartygsbefälsföreningen beskrev hur viktigt det är att Sverige är med där alla stora beslut fattas internationellt, och att alla internationella bestämmelser också införs nationellt.

– Annars kommer vi aldrig att kunna förhindra olyckor, som den utanför Sydkorea nyligen, där man bara hade nationella regler.

Enligt Christer Lindvall är det också viktigt att ISM-koden införts.

– Det innebär att man måste få ett certifikat från respektive flaggstat och det blir ett slags etableringstillstånd. Redan nu har fartyg stoppats och standarden höjts.

Blir som zombies

Christer Lindvall lyfte även fram andra faktorer som är viktiga att arbeta vidare med.

– Arbetstidslagstiftningen för små fartyg är en viktig sak, att det finns tillräckligt med nautiker. Och arbetssituationen i maskinrummet måste vi jobba vidare med. För bryggan finns det SOLAS-regler, men inte för maskinrummet. Men den frågan jag har brunnit mest för under min tid inom IMO är nog trötthetsfrågan, särskilt internationellt. Det finns filippinare som måste jobba 12-13 timmar i sträck flera månader, de blir ju som zombies.

[/flowy_subscriber_only]