[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]t slås fast att om sjöfarten ska nå IMO:s mål om 20 procent mindre utsläpp år 2030 måste stora energibesparingar göras. Till dess att större mängder fossilfritt bränsle finns tillgängligt så behöver branschen fokusera på att utveckla teknologi som minskar bränslekonsumtionen. 

Runt 93 procent av världshandelsflottan använder idag konventionellt bränsle för framdrift. I dagsläget är dyrt både att bygga nya fartyg med dual fuel-lösningar och att retrofitta befintliga fartyg, och dessutom har varven begränsad kapacitet. Fraktraterna har stigit på grund till följd av störningar i exempelvis Röda havet. DNV ser också utmaningar kring utvecklingen av infrastruktur för nya bränslen, både när det gäller bränsleproduktion och infrastruktur i hamnarna för att fartyg ska kunna bunkra.

– Vår slutsats av allt detta är att dekarboniseringen saktar in, och det kommer vi att kämpa med under det här decenniet, säger Knut Ørbeck-Nilssen, vd för DNV Maritime, när rapporten presenteras. 

Metanol var under en period bränslet på allas läppar. Knut Ørbeck-Nilssen tror att det håller på att förändras. 

– Jag tror att metanolens happy hour är över. Vi har idag en väldigt begränsad metanolproduktion tillgänglig. En annan orsak är att flera som drev på för metanol nu verkar ha dragit sig tillbaka, vilket influerar hur andra ser på bränslet. 

DNV:s framtidsspaning är att färre dual fuel-fartyg för metanol kommer att beställas framöver, eftersom fortsatt begränsade volymer av bränslet kommer göra det till ett dyrt alternativ.

– Det här betyder inte att metanol inte kommer att väljas alls, men euforin har gått ner väsentligt. 

Att dekarbonisera sjöfarten innebär stora kostnader, och dessa kan enligt DNV inte bäras av fartygsägarna allena.

– Dekarbonisering är dyrt, och det måste resultera i ökade fraktkostnader. Kostnaden måste flyttas utåt i värdekedjan och slutligen hamna på slutkunden och ökade varupriser, säger Knut Ørbeck-Nilssen.

Sjöfarten befinner sig enligt DNV i en period av maritim renässans. Det är klimatutmaningar, ny teknik och nya regelverk om vartannat. Nu gäller det för branschen att ta sig an nuläget. 

– Vi är i ett läge där vi utforskar nya tekniska lösningar. Vi har hybridlösningar, batterier, vi utvecklar bränsleceller, vi har landström som kan spela en stor roll och vi ser exempel på vindassistans och air lubrication. Vi behöver ta till oss nya tekniska lösningar, och jag tror att vi kommer att få se många fler sådana på plats framöver, säger Knut Ørbeck-Nilssen.

En teknik som DNV tror kommer att ha stor betydelse för att branschen ska kunna nå IMO:s uppsatta mål för 2030 och 2050, är koldioxidinfångning och -lagring ombord. Idag pågår ett antal försöksprojekt för lagring men enligt DNV finns inget specifikt för sjöfart. Här finns enligt Knut Ørbeck-Nilsson mycket att göra. Han vill introducera konceptet Carbon Capture Corridors.

– Om vi kan realisera koldioxidinfångning ombord så finns det potential att nå koldioxidneutrala fartyg. Stora nyckelhamnar bör ta en ledande roll och etablera mottagningsstationer för koldioxid, säger han.

DNV hänvisar till studier som visar att koldioxidinfångning och -lagring har signifikant effekt för att dekarbonisera sjöfarten. Dessutom minskar det nuvarande press till följd av brist på nya bränslen.

– Det här är en väg som verkligen behöver undersökas och utvecklas. Här har hamnar och nationella myndigheter ett viktigt ansvar, säger Knut Ørbeck-Nilssen. 

Rapporten nämner också digitaliseringens roll för sjöfartens dekarbonisering, inte minst genom möjligheten att optimera rutter och minimera väntetid i hamn. Det betonas att ny teknologi kräver nya kunskaper, och därför måste branschen prioritera att utbilda och träna sina anställda i den nya tekniken.

– Den maritima världen blir allt mer komplex med fler system, fler olika bränslen och mycket att sätta sig in i både tekniskt och operativt. Utbildning och träning är helt avgörande, både för att kunna arbeta säkert men också för att locka nya talanger till branschen, säger Knut Ørbeck-Nilssen.

[/flowy_subscriber_only]