[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]pnå en nollvision 2050.

”I april 2014 tillsatte regeringen utredningen Klimatfärdplan 2050 som en del i EU:s Road Map 2050. Utredningen avses vara klar senast den 2 november 2015. Kommittédirektiven nämner transporter men inte specifikt sjöfarten. Det är angeläget att sjöfarten inkluderas och behandlas i Klimatfärdplan 2050 då sjöfarten är en del av lösningen genom sina goda förutsättningar att kunna utveckla hållbara transporter både inom och utanför landet. Föreningen Svensk Sjöfart bidrar med denna Klimatfärdplan för Svensk Sjöfart som inlaga till regeringens utredning Klimatfärdplan 2050.”

Detta konstaterar föreningen Svensk Sjöfart i inledningen till sin Klimatfärdplan, som offentliggjordes på onsdagen.

Nollvision 2050

Bakgrunden till färdplanen är EU:s målsättning att reducera utsläppen av växthusgaser med mellan 80 och 95 procent fram till 2050 jämfört med 1990 års nivå. Föreningen Svensk Sjöfart antog våren 2009 EU:s Maritime Transport Strategy 2009–2018, som fastslår de långsiktiga målen om nollutsläpp inom sjötransporer, ”the long-term objective of zero-waste, zero-emission maritime transport”.

Svensk Sjöfart kallar dessa långsiktiga mål för Nollvisionen eller the Zero Vision. Avsikten är att nollvisionen uppnås samtidigt som svensk sjöfartsnärings konkurrenskraft stärks.

Inom svensk sjöfarts- och rederinäring pågår för närvarande ett proaktivt arbete med att utveckla och implementera åtgärder för ökad energieffektivitet och minskad miljöpåverkan. Det omfattar alternativa bränslen och ökade utbildningsinsatser.

Förutom ett fortsatt kontinuerligt arbete och betydande insatser från näringen krävs ett utökat nationellt och internationellt stöd av forskning, innovation och implementering för att sjöfarten ska kunna nå sin nollvision 2050.

Delmål

I klimatfärdplanen slår Svensk Sjöfart fast att det övergripande målet med det forsknings- och innovationsarbete som föreningen driver är att såväl stärka den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft som dess förmåga att aktivt bidra till ett hållbart samhälle. I arbetet ingår delmål på kort och lång sikt.

– Uppfylla nya regionala och internationella krav rörande miljö och säkerhet på ett kostnadseffektivt sätt.

– Erbjuda svensk industri konkurrenskraftiga transportlösningar och därmed öka den sjöburna delen av transporter både inom landet och vid export/import genom att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav.

– Minska CO2-utsläppen per transportarbete med 30 procent år 2030 jämfört med år 2010.

– Eliminera utsläpp av CO2 och andra skadliga ämnen år 2050.

– Öka säkerheten och eliminera allvarliga sjöolyckor och personskador.

– Förnya och stärka innovationsförmågan inom svensk sjöfartsnäring.

– Bidra till ett uthålligt samhälle.

Fremtidsscenarion

Sjöfarten kan uppnå nollvisionen genom en kombinationen av åtgärder inom olika områden. Exempel på sådana åtgärder är nya tekniska lösningar, nya logistiklösningar, bättre integration med hamnar, nya affärsmodeller och organisationsutveckling.

Färdplanen innehåller också målbeskrivningar för svensk sjöfart, utformade som framtidsscenarion, för att uppnå nollvisionen:

Om 15 år, 2030, har den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft stärkts och det svenska sjöfartsklustret konsoliderats. Teknikutveckling och forskning är i framkant i ett internationellt perspektiv.

Om ytterligare 20 år, 2050, är det svenska sjöfartsklustret världsledande inom teknikutveckling och forskning. Näringsvillkoren för svensk sjöfart har skapat goda konkurrensvillkor gentemot andra trafikslag och sjöfartsnationer.

Tar sitt ansvar

Svensk Sjöfart betonar att rederinäringen idag tar stort ansvar och bär stora risker i arbetet mot nollvisionen. De stora hindren för att uppnå nollvisionen är inte i första hand tekniska utan handlar snarare om avsaknad av finansiella instrument och ekonomiska styrmedel.

För att klara av utmaningen att uppnå nollvisionen krävs initiativ och insatser över breda områden som ingen ensam aktör kan bemästra. Den övergripande strategin för Klimatfärdplanen är därför att söka samarbete och sträva efter ett delat vetande.

[/flowy_subscriber_only]