Flaggor utanför Europaparlamentet.

Fotograf: European Union

Kategori: Politik

Det här vill svenska EU-politiker med sjöfarten

Sjöfartstidningen frågade inför EU-valet åtta politiska partier vad de tycker i fem frågor som har stor betydelse för branschen.
Vad vill politikerna göra för att stärka svensk och europeisk sjöfart? Bör EU gå före och reglera sjöfarten eller ska man i första hand utnyttja sitt förhandlingsmandat i IMO? Hur kan EU bidra till energiomställningen av europeisk sjöfart? Vad ska EU ha för roll när det gäller frihandel och vad kan EU göra när det kommer till beredskap och motståndskraft? Vi ställde fem frågor till åtta politiska partier. Sju av dem svarade. Läs svaren här nedanför.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]ha för roll när det gäller frihandel och vad kan EU göra när det kommer till beredskap och motståndskraft? Vi ställde fem frågor till åtta politiska partier. Sju av dem svarade. Läs svaren här nedanför.

– Sjöfartssektorn är till sin natur global och präglas av stark internationell konkurrens. Vi behöver stärka konkurrenskraften för våra sjöfartsföretag inom EU genom att ta bort onödig byråkrati och underlätta för företag att bedriva verksamhet över gränserna. Vi behöver även flytta gods från land till sjöss. Det är billigare och bättre för klimatet. Därför bör EU investera i infrastruktur och hamnar för att säkerställa smidiga och effektiva transporter. Slutligen, driva på för en hållbar sjöfart genom att sätta upp teknikneutrala utsläppsgränser som låter branschens aktörer själva utforma de mest kostnadseffektiva sätten att nå målen. Sjöfartssektorn är en heterogen bransch där vi aldrig kommer hitta någon ”one size fits all”. Detta är en linje jag drev aktivt när jag var europaparlamentets huvudförhandlare för EU-lagen om sjöfartens klimatomställning. Vi ska inte centralstyra från Bryssel exakt vilka bränslen eller motorer som ska användas. Med rätt spelregler, utan politisk detaljstyrning, kommer vi få se en fantastisk teknikutveckling i sjöfartssektorn.

– IMO är etablerad som en global auktoritet för sjöfartsfrågor och har en bredare internationell representation än EU ensamt. Men EU har en roll att spela genom att samarbeta med andra medlemsländer inom ramen för EU:s institutioner för att stärka EU:s position och påverka IMO:s beslutsfattande. Det kan exempelvis vara att EU:s medlemsländer enas om gemensamma ståndpunkter och agerar som en enad front i IMO-förhandlingar för att driva igenom viktiga sjöfartsregler och standarder.

– Att genomföra klimatomställningen i sjöfarten kommer bli utmanande och kostsamt. Alternativa bränslen är fortfarande betydligt dyrare än fossila bränslen. Det är nödvändigt att tydligt signalera från EU till rederier, hamnar och bränsleleverantörer hur snabbt de förväntas anpassa sig till omställningen. Genom att fastställa utsläppsgränser med specifika tidsramar ger man branschen långsiktiga regler som främjar innovation, produktion och användning av gröna bränslen. Att snabbt öka produktionen och utveckla ny tankningsinfrastruktur är avgörande för att sänka priserna. Ambitionsnivåerna måste vara höga men samtidigt rimliga för att undvika oöverstigliga kostnader för exportindustrier och hushåll.

– Världen behöver mer frihandel och EU behöver sluta fler handelsavtal. När vi handlar över gränserna kan fler ta del av en öppen marknad, vilket möjliggör för företag att sälja sina varor och tjänster i fler länder och välståndet ökar för alla parter. Idag är jag gruppledare och talesperson för parlamentets största partigrupp, EPP, i parlamentets handelsutskott, INTA. Där behandlas bland annat alla EU:s frihandelsavtal. Det är en position jag hoppas ha även efter valet, och då kommer jag driva på för att fler handelsavtal ska gå i mål.

– Sjöfarten är det dominerande fraktverktyget för internationell handel. Trots detta finns det relativt få sjöfartsvägar och när de påverkas blir konsekvenserna globala. I tider av globala hot och osäkerhet måste EU agera samordnat. EU bör engagera sig i internationella initiativ för att säkerställa fungerande handelsflöden. EU måste även diversifiera handelskedjorna genom fler handelsavtal.


– Vi vill förbättra villkoren för att de som jobbar till sjöss. EU ska driva på den internationella sjöfartsorganisationen IMO för bättre fartyg och bättre klimatomställning.

– Båda är viktiga, inte minst viktigt att använda EU för att få till mer jämlika konkurrensvillkor.

– Omställningen vilar på tre ben: transporteffektivitet, elektrifiering och övergång till hållbara förnybara drivmedel. Målmedvetet arbete krävs i riktning mot en fossilfri fartygsflotta, såväl nationellt som i EU. Vi socialdemokrater har varit med och drivit igenom att sjöfarten ska fasas in i utsläppshandeln vilket innebär att sjöfartens utsläpp prissätts. Det är ett sätt att uppmuntra till investeringar i lägre utsläpp och ger en konkurrensfördel till de företag som redan börjat ställa om. Det är också tydligt att EU behöver bidra med goda förutsättningar för de stora investeringar som fortfarande behöver göras för att ställa om fartygsflottan.

– EU:s handel med omvärlden är central för jobben, välståndet och konkurrenskraften i Sverige. Sverige måste vara en stark röst för en fri, hållbar och rättvis handel inom EU och för att motverka de ökade protektionistiska strömningarna i omvärlden. Vi vill bland annat undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa EU:s inre marknad till nya förutsättningar. EU ska prioritera arbetet med nya frihandelsavtal under den kommande mandatperioden och använda handeln som ett verktyg för att öka takten i industrins gröna omställning, framförallt genom att undanröja handelshinder för klimatsmarta produkter och främja spridningen av klimatvänlig teknik. EU bör även ta krafttag mot importtullar som i onödan håller uppe priset på importerade varor, särskilt insatsvaror.

– Sjöfarten är helt avgörande för vår försörjningstrygghet. Det gör att ju mer som är EU-flaggat, desto bättre för EU:s samlade försörjning. Och ju mer som är svenskflaggat, desto större motståndskraft har vi som enskilt land.


– Jag vill se starkt stöd från EU för den gröna omställning sjöfarten måste göra. Det handlar om att förstärka klimatlagstiftningen som nu äntligen antagits i EU till att också innefatta mindre fartyg, vilket skapar jämnare konkurrensvillkor mellan svensk och europeisk sjöfart. Det handlar också om stöd till infrastruktur, produktion och användning av hållbara bränslen, och innovation inom det här området både för sjöfart till havs och på inre vattenvägar. Jag och Miljöpartiet vill också se bindande mål för att flytta över godstrafik från väg till sjöfart och järnväg. 

– EU måste gå före i att reglera sjöfarten om vi ska kunna nå våra klimatmål och klara klimatomställningen, allt annat är ett klimatsvek. Självklart vill vi helst se ambitiösa överenskommelser på global nivå, men vi kan inte vänta på IMO när vi är mitt i en klimatkris. EU bör använda sitt förhandlingsmandat inom IMO så mycket som möjligt men att gå före är också ett sätt att driva på den globala omställningen, visa att omställningen är möjlig och därmed ta ansvar för våra nuvarande och historiska utsläpp.

– EU har tagit flera viktiga steg den här mandatperioden genom att för första gången prissätta sjöfartens utsläpp, och genom att sätta krav på att gå mot fossilfria bränslen som skapar investeringssäkerhet. Nästa mandatperiod kommer jag och Miljöpartiet driva på för att stötta utvecklingen av förnybara bränslen för sjöfart. Vi vill se stärkt forsknings- och innovationsstöd till förnybara bränslen för sjöfart, och en ordentlig grön industristrategi i EU med kraftfulla åtgärder, finansiellt stöd och mobilisering av privat finansiering för nyckelindustrier för den gröna omställningen. Jag vill också se ett datum för när sjöfarten ska nå nollutsläpp, för att öka takten på omställningen och ytterligare öka investeringssäkerheten.

– Vi måste se till så att vi ställer samma krav på produkter vi importerar som på de produkter som produceras inom EU, så stärker vi konkurrenskraften för europeisk industri. Det är viktigt med gemensamma regler på EU:s inre marknad, det gör det enklare för företag inom Europa att verka över nationsgränser, men det är viktigt att frihandel inte används som förevändning för att tumma på krav gällande mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Att EU ligger långt fram i klimatomställningen ska snarare ses som en konkurrensfördel och något att vara stolt över. 

– Jag ser sjöfarten som en väldigt viktig del i att bygga ett resilient handelssystem i EU. Miljöpartiet vill se mer gods på fartyg och vill satsa på sjöfartens klimatomställning. Jag vill att EU satsar på klimatanpassad hamninfrastruktur, även för mindre hamnar som kan agera som alternativ vid störningar. 


– Vi vill göra det attraktivare för företag att flagga sina fartyg i Sverige, och se till att vi har tillräckligt många svenska sjömän. En stark svensk sjöfart med en större handelsflotta och fler sjömän är centralt ur ett beredskapsperspektiv. Sjöfarten är internationellt konkurrensutsatt och därför är det fundamentalt med konkurrenskraftiga regler och långsiktiga förutsättningar. Det finns även starka skäl till att jobba aktivt med frågor utanför Sveriges gränser för att stärka svensk sjöfart. Med ett ambitiöst globalt regelverk för minskad klimatpåverkan gynnas innovativa svenska rederier som ligger i framkant i omställningen mot fossilfrihet

– Sjöfarten är i högsta grad internationell och därför behövs en internationell reglering så att konkurrensen kan ske på lika villkor. Den internationella regleringen bör i första hand ske på IMO-nivå. Men i vissa fall kan EU-nivån vara lämplig, exempelvis förordningen FuelEU Maritime. I de flesta sammanhang blir dock EU för smalt eftersom sjöfarten är global, därför är IMO-regler mest effektiva och bör gå före.

– När övergången till att bli fossilfri sker bör vi inte lägga alla ägg i samma korg. Målet är tydligt: Noll utsläpp av växthusgaser. Men vägen kan ha flera olika filer: Gasdrift (inkl. vätgas), batteridrift, biodiesel (exempelvis HVO), metanol, ammoniak eller fossilfri el. På EU-nivå kan storskaliga kraftsamlingar ske för att kunskapa och bygga nödvändig infrastruktur. Eftersom sjöfart ofta är internationell är det strategiskt klokt att EU engagerar sig i lösningar för sjöfarten. Därutöver ska vi ha förtroende för att marknaden kan bidra med olika praktiska verktyg.

– EU måste de kommande åren måste ta rejäla kliv framåt för att skapa nya frihandelsavtal med fler regioner och länder. Vi vill därför återuppta avtalsförhandlingarna med USA och inleda förhandlingar med exempelvis Mercosur i Sydamerika och Indien. Det behövs mindre av subventioner och statsstöd och mer av vass politik i syfte att långsiktigt stärka EU:s tillväxt och konkurrenskraft. Regelbördan behöver minska och forskningsfrågorna behöver få ökad prioritet. Därut-över behöver stämpelskatten på nya fartyg tas bort och tonnageskatten kraftigt sänkas för att göra det attraktivt för svensk sjöfart att segla under svensk flagg.

– Ur ett beredskapsperspektiv är det fundamentalt att vi har europeiskt flaggade fartyg och europeiska sjömän. Därför behöver EU aktivt verka för konkurrenskraftiga regler på en europeisk nivå.


– En välfungerande sjöfart är avgörande för både svenska och europeiska handelsrelationer och vår konkurrenskraft. Vi vill se att EU fortsätter verka för ett effektivt transportsystem som förenklar logistikkedjor för den inre marknaden genom gemensamma satsningar, för att underlätta för import och export. Vi vill också göra sjöfarten grönare och se fler svenskflaggade fartyg – något som kräver tydliga riktlinjer och krav från politiskt håll för att skapa en långsiktighet för branschen i den gröna omställningen där den svenska potentialen för produktion av förnybara bränslen tas tillvara på.

– För att få en fungerande världshandel krävs båda delar för att säkerställa en välfungerande marknad, inte minst när det kommer till klimat-området. EU måste vara en föregångare och trycka på i omställningen, och samtidigt verka för att fler följer efter. Sjöfartens koldioxidutsläpp har hittills varit nästintill oreglerade, men nu lyckades vi bland annat få in även dessa utsläpp i EU ETS från 2026. Genom att det kostar att släppa ut stimuleras teknikutvecklingen hos sjöfarten, vilket kommer kunna nyttjas i hela världen, och stärker i förlängningen också konkurrenskraften för sektorn. På EU-nivå ställs nu också krav på alla fartyg som stannar i EU-hamnar att anpassa sig till våra utsläppskrav. Det skapar inte bara incitament för teknikutveckling, utan även att andra länder utanför EU engagerar sig här och nu – vilket på sikt förhoppningsvis leder till globala utsläppsregler via IMO.

– Mycket har redan gjorts på EU-nivå för att skapa rätt incitament, men mer behövs. Att snabbt öka produktionstakten av hållbara bränslen och få på plats ny infrastruktur är centralt för att pressa priserna och möjliggöra gröna omställning. Här måste inte minst biobränslenas och elektrobränslenas roll stärkas och den inhemska produktionen öka, vilket också är en viktig säkerhets och beredskapsfråga. Den svenska biogasen har potential att ersätta stora mängder fossila bränslen. Det är också viktigt att EU fortsätter stödja innovation och forskning för att få fram kostnadseffektiva alternativ.

– Internationell handel bygger välstånd och är en central del i EU-samarbetet. Det är genom frihandelsavtal som vi tillsammans skapar konkurrenskraftiga villkor för vår industri, samtidigt som de är en viktig pusselbit för att hjälpa oss att lösa klimatkrisen. Vi vill se fler och mer omfattande frihandelsavtal med resten av världen för att stärka demokratin roll och samtidigt sänka utsläppen utanför EU:s gränser.

– Vi behöver gemensamma satsningar på effektiva transportvägar mellan viktiga knutpunkter och en välfungerande infrastruktur, som säkrar tillgången på varor även när delar av vårt samhälle inte fungerar som det brukar.


– Liberalerna anser att sjöfarten inom EU spelar en viktig roll i den globala handeln. Vi vill stärka svensk sjöfart genom att skattevillkoren för svensk rederinäring blir konkurrenskraftig, bl a genom att stämpelskatten tas bort, tonnageskatten reformeras och företagsskatterna sänks. EU ska fortsatt investera i infrastruktur såsom kusthamnar, inlandshamnar och multimodala plattformar samt främja närsjöfart och sjöfart på medellånga sträckor för att förbättra sjötransportens hållbarhet och minska beroendet av vägtransporter. Den inre marknaden ska stärkas och de hinder som kvarstår för att säkra fri rörlighet i Europa måste rivas – när det gäller varor, kapital och framför allt för tjänster. Sverige behöver en stark och stabil valuta. Därför vill Liberalerna att Sverige inför euron senast 2029. Sjöfarten inom EU har en viktig roll i den globala handeln och ekonomin. För att stärka sektorn och uppnå hållbarhet har följande åtgärder föreslagits:

  • Minskad miljöpåverkan: Sjötransporten står för 13,5 procent av alla växthusgasutsläpp från transporter inom EU. Strängare miljöregler och åtgärder behövs för att minska utsläppen.
  • Alternativa bränslen: EU bör främja användningen av alternativa bränslen, som batterier och landströmsförsörjning, för att minska beroendet av fossila bränslen.
  • Förbättrad infrastruktur: Investeringar i kusthamnar, inlandshamnar och multimodala plattformar är avgörande för att förbättra sjötransportens hållbarhet.
  • Fokus på närsjöfart: EU bör främja närsjöfart och sjöfart på medellånga sträckor för att minska beroendet av vägtransporter.

– Liberalerna anser att EU-gemensamma och internationella överenskommelser är det bästa för att inte försämra de svenska företagens konkurrenskraft. Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer innebär stora förenklingar. Haveriet efter Brexit visar hur krångligt och svårt det blir när gemensamma regler inte längre gäller. Samtidigt är det viktigt att regelbördan inte ökar genom  svårtolkade eller alltför detaljstyrande regelverk. Liberalerna vill se bättre konsekvensutredningar av samtliga lagförslag i EU och vi är emot att överimplementering av EU-direktiv.

– Liberalerna är för ökad forskning och teknisk utveckling. När nu sjöfarten fasas in i EU:s system med utsläppsrätter och kvoter/reduktionsplikt är det viktigt att detta sker på EU-nivå för konkurrenskraftens skull och för att fartygen inte bunkrar i utländska hamnar. Vi ser både ökade krav på elektrifiering av fartygen och landladdström i hamnarna, men också krav på förnybar diesel och gas. Då EU:s statsstödregler förbjuder produktionsstöd (ett förbud som vi är för) är enda möjliga sättet att bidra till ökad produktion riktad forskning, regelverk och hållbarhetskriterier som ökar efterfrågan och stimulera produktionen av fossilfria drivmedel. När det gäller större produktion av t ex vätgas måste elproduktionen öka, vilket innebär att ingen kärnkraft läggs ner och ny kärnkraft kommer till.

– Liberalerna är för frihandel och emot protektionism. Vi har under flera mandatperioder i EU bidragit till att flera frihandelsavtal undertecknats. Liberalerna vill se ytterligare frihandelsavtal mellan EU och viktiga partners runt om i världen. Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA bör återstartas, det färdiga frihandelsavtalet med bland annat Brasilien och Argentina måste komma på plats och frihandelsförhandlingarna med Indien snabbas på.

– Liberalerna menar att det i Sverige ska finnas goda möjligheter att bedriva livsmedelsproduktion, men i händelse av krig och kris är det framför allt viktigt att hålla handelsflöden öppna. För att klara detta anser vi att en svensk handelsflotta är mycket viktig för Sverige. Flottan behöver därför värnas och utökas genom att med olika regelförändringar göra det mer attraktivt för svenskflaggade fartyg. För Liberalerna är den viktigaste beredskapsåtgärden att stärka EU:s inre marknad och att främja handel med allierade.


– Sverigedemokraterna värnar om sjöfarten som transportmedel och vill trygga svensk sjöfart genom att minimera utflaggningarna och värna arbetstillfällen samt miljön. Vi ser betydelsen av korrekta ekonomiska styrmedel som inte strider mot europeiska konkurrensregler. Långsiktiga konkurrensneutrala villkor ska gälla. Dessa skapar en god samsyn mellan marknadens olika parter, både nationellt och internationellt. Handeln som är kopplad till sjöfarten är viktig för att hela samhället ska fungera optimalt och för att företag ska kunna växa och generera arbetstillfällen. En viktig aspekt är att EU inte går för långt i förhållande till IMOs regelverk så att europeisk sjöfart får konkurrensnackdelar.

– Sjöfarten är ett prioriterat område för internationella samarbeten. Sjöfartsorganisationer såsom IMO har sina fördelar. Det är positivt för Sverige och för sjöfartens företrädare att fortsättningsvis verka för och inom internationella samarbeten som berör sjöfarten. Med tanke på att sjöfarten är internationell finns risk att EU-flaggade fartyg riskerar att konkurreras ut till förmån för länder utanför EU. Det är därför viktigt att konkurrera på lika villkor. Här utgör IMO en viktig plattform för detta arbete.

– Det är inte önskvärt att miljöregler i Sverige tvingar företag att flytta utomlands. För att nya miljöregler som läggs på den svenska sjöfarten ska bli verksamma, bör de även gälla i europeiska farvatten och hamnar. Ambitionen bör alltså vara att harmonisera reglerna inom EU:s inre marknad. Risken är annars att industrier flyttar från Sverige med allt vad detta innebär, samtidigt som utsläppen blir desamma eller till och med ökar. EU bör arbeta för att förenkla för att få fram fossilfri energi. Det är svårt att veta vilket eller vilka bränslen som kommer att användas inom sjöfarten framöver. Med stor sannolikhet kommer det att behövas en variation av bränslen för olika typer av sjöfart.

– Det är viktigt att konkurrensen sker på likvärdiga villkor på den globala marknaden. En snedvriden konkurrens kan uppstå om svenska fartyg tyngs med skatter och avgifter eller andra pålagor som fartyg med annan flagg inte belastas med.

– Den svenska handelsflottan har minskat med över 60 procent sedan 2001. År 2020 fanns 98 fartyg med svensk flagg som beviljats sjöfartsstöd. Majoriteten av de utlandsflaggade fartygen är registrerade i våra grannländer Danmark och Finland. Svensk sjöfart har dock fått större tillväxtmöjligheter i och med att tonnageskatten har införts. Konkurrensmöjligheterna för svensk sjöfart kan uppenbarligen stärkas genom mer rättvisa ekonomiska förutsättningar. Detta arbete behöver fortsätta för att också stärka sjöfartens roll i beredskap. Vi ser gärna fler fartyg på våra inre vattenvägar och vill även möjliggöra för kustsjöfart. Det finns stora möjligheter att frakta mycket mer gods på vatten i Sverige och det är en fråga vi aktivt arbetar med i riksdagen.

[/flowy_subscriber_only]
Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]