[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Brian Simpson, europeisk koordinator för konferensen öppnade med att det är första gången Motorways of the Seas tagits upp i TEN-T.

– Vi har slutligen lyckats ta oss in i TEN-T och det är ett stort genombrott. Nu är vårt mål att koppla samman hamnar med inland, hamnar med andra hamnar och hamnar i ett hav med hamnar i ett annat.

Ber om hjälp

Han fortsatte tala om vikten av att integrera det maritima logistiska nätverket med järnvägar och landsvägar.

– Det är en del av det som kommer att diskuteras efter 2015. Vi måste också ta fram förbättrade trafikledningssystem för ruttoptimering och energieffektivisering. I det arbetet måste vi få er hjälp.

Ger bara stöd

Alla projekt som kan få EU-finansiering måste drivas och ansvaras för av industrin själv. TEN-T och Motorways of the Seas är enbart ett stöd, om än ett viktigt stöd.

– Ge oss era idéer, vi är här för att hjälpa, framhöll Brian Simpson.

Han följdes av Stena Rederis vd Carl-Johan Hagman som talade om sjöfarten som det verkliga fordonet för globalisering. 

– Globalisering är allt vad framtidens historieböcker kommer att handla om, tro mig. Och i den utvecklingen är sjöfarten vinnare.

Seca fantastiskt

Sedan gick han över till att tala om hindren på sjöfartens framgångsrea, nämligen bristen på rättvisa konkurrensvillkor. Och då i synnerhet inom seca-området i och med 2015.

– Secas mål är fantastiskt, men för oss just nu, är det en katastrof. Det kommer att kosta Stena närmare 500 miljoner koronor om året i ökade bränslekostnader. Och det i ett Europa där tillväxten ligger på noll procent. I Asien är den sju procent.

Bäst i världen

Trots katastrofscenariot målade Carl-Johan Hagman upp en möjlig framtida vändning.

– För att överleva måste vi bli uppfinningsrika och det är positivt. Och om vi klarar det till 2025 kommer vi att vara först och bäst på allt som krävs för en effektiv och miljövänlig sjöfart. 

Han sa att gasolja definitivt inte är framtidens bränsle, ändå är det just gasolja som Stena ska använda de första åren i seca-området. Stena Rederi testar dock olika bränslen, bland annat LNG och snart tas färjan Stena Germanica i drift med metanol i tankarna.

Höga kostnader

– Vi driver också ett projekt med batteridrift av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör. Metanol och el-drift är vad vi tänker oss i framtiden, beroende på vilket område det handlar om. Vi hoppas att Stena Germanica ska kunna gå på biometanol i framtiden.

Men det kostar. Konverteringen av Stena Germanica går på 22 miljoner euro och konverteringen av de två färjorna till batteridrift kostar 22,5 miljoner euro.

Konkurrent till E6

Carl-Johan Hagman framhöll att branschen behöver finansiellt stöd för att kunna genomföra de nödvändiga förändringarna.

– Vi måste få hjälp i minst ett decennium framåt. 

Stenas mål är att Stena Germanica ska bli en verklig konkurrent till E6:an ner mot kontinenten. Färjan skulle kunna ta bort 45.000 bilar, 45.000 lastbilar och 23.000 passagerare från vägarna. Årligen.

– Det här är en industri i sig, men vi måste klara oss fram tills resten av Europa får samma krav som vi har och under de åren behöver vi inte bara pengar, utan också teknisk hjälp. Vi är ett rederi, inget teknikföretag.

Ekonomerna ett problem

Med de orden lämnade han över till Wärtiläs Tomas Aminoff, Director Ship Power Technology Strategy, som sa att hans företag är bra på just motorer och teknik, som lever upp till de kommande miljökraven.

– Problemet för oss är bara ekonomerna och deras excel-dokument.

Tekniken finns alltså, men även teknikföretag brottas med ekonomin. Trots det har Wärtsilä flera projekt på gång för att reducera såväl SOx och NOx som Co2 och partiklar. 

LNG bäst

Bäst är LNG och Wärtislä investerar stort i infrastruktur för LNG. Bland annat i finska Torneå.

– Vi vill att fartyg ska kunna bunkra LNG även i den delen av världen, även om det är långt bort.

Tomas Aminoff räknade sedan upp de fartyg som byggts och kommer att byggas med Wärtsiläs Dual Fuel-motorer från 2001 fram till 2016.

– I går fick vi dessutom en beställning från Dubai på nio bogserbåtar med LNG och Dual Fuel-motorer.

Sent ute

Trots företagets satsningar på LNG talade han om både skrubber-och gasoljelösningar. En skrubberinstallation sa han kan betala sig på tre år för ett fartyg som enbart körs i seca-området.  

– Om inte, ska man köra på gasolja, slog Tomas Aminoff fast.

Även han avslutade med att ge lagstiftarna en känga:

– Pilotfall måste göras i god tid och det har inte varit möjligt nu. Finansieringen är sen, men kommer den nu, så kan det fungera.

27 miljarder

Just den uppmaningen kunde TEN-T:s representant José Anselmo ge svar på. I TEN-T finns 27 miljarder euro enbart för att finansiera transportprojekt mellan 2014 och 2020. 

– Mycket av det kan gå till sjöfart, det beror på er. 

Men TEN-T delar inte ut pengar utan motkrav. Projekten ska gynna det sammankopplade Europa och bli delar i EU:s framtida transportkorridorer. Till det räcker inte de 27 miljarder euro som finns, utan kostnaden ligger på ungefär 250 miljarder euro.

Sjöfart för 2030

– Vi har alltså bara en tiondel, resten måste industrin stå för själva eller låna till. Och vi ska hjälpa er att få bankerna att ställa upp, så ni får tillräckligt med pengar.

José Anselmo poängterade också att projekten som TEN-T kan ge finansiering till måste leva upp till EU-president Junckers två främsta mål, fler jobb och mer tillväxt.

– Jag vill att ni bidrar till detta genom att skapa en sjöfart för 2030. Idag är Europa ett lapptäcke av infrastrukturprojekt som inte leder någon vart. 2030 ska de hänga ihop i ett gemensamt nätverk. Och i det ska sjöfarten ingå, också med de inre vattenvägarna.

Fick pengar

Alla projekt som ansöker om finansiering från TEN-T värderas utifrån deras förmåga att ge europeiskt mervärde.

Ett projekt som fick sin finansiering beviljad så sent som idag, den 19 november, är ”Baltic SO2lution” som är ett samarbete mellan Terntank, Wärtsilä, NEOT, Wega Enviro och SSPA. 

Tryggve Möller, vd för Tärntank Ship Management, var mycket nöjd och berättade att projektet sammanlagt handlar om fyra LNG-tankers, varav ett redan är timechartrat av Preem. 

– Vi beställde två båtar för ett drygt år sedan och två i våras. 

Andra TEN-T- finansierade projekt är Destination Gotlands nybeställda LNG-drivna färja samt den tidigare nämnda el-konverteringen av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör.

[/flowy_subscriber_only]