[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] Vågrätt-mötet.”} /–>

För att bedriva förändringsarbete behöver verkligheten först kartläggas – det var den röda tråden på senaste öppna Vågrätt-mötet, som hölls i Sjömanskyrkan i Göteborg under rubriken ”Hur mäter vi inkludering?”.

Karin Schönberg på Nyckeltalsinstitutet, ett privat kartläggningsinstitut vars kunder täcker omkring 15 procent av svenskt näringsliv, var en av talarna. Enligt Karin Schönberg blir 5 av 9 nyckeltal bättre inom tre år när deras kunder börjar mäta sin jämställdhet.

”Jättekliv”

Sjöfartsverket anlitar sedan ett par år tillbaka Nyckeltalsinstitutet och har hittills gjort två mätningar av sin verksamhet med institutets jämställdhetsindex Jämix.

Eva Nordström, projektledare för jämställdhet och inkludering på Sjöfartsverket, bekräftar på Vågrätt-mötet att myndighetens mätningar har gjort skillnad. Verket är på god väg mot jämställt ledarskap genom jämnare könsfördelning än tidigare på ledande poster, säger hon.

– Ni har verkligen tagit jättekliv från första till andra mätningen, säger Karin Schönberg på Nyckeltalsinstitutet om Sjöfartsverket.

Olika syn på kränkande särbehandling

Katarina Yng, personalchef på Destination Gotland, berättar på Vågrätt-mötet en obehaglig historia om en kvinnlig sjöman på rederiet som råkade ut för ovälkommet besök i hytten – ett av flera fall som personalavdelningen hade på sitt bord för en tid sedan. Rederiet samlade alla chefer på ett möte för att diskutera hur de kunde komma tillrätta med problemen.

– Vi diskuterade de fall som vi hade. Det som var svårt var att vi hade olika syn på det här med kränkande särbehandling – allt från ”Jag förstår, vi måste göra något” till ”Nej, det här pågår inte hos mig, det vet jag” eller ”Vadå kränkningar? Då skulle du ha varit med förr, då var det kränkningar minsann”, säger Katarina Yng.

Rederiets ledning med vd Marcus Risberg i spetsen var dock överens om att de behövde agera kraftfullt och omedelbart, berättar hon.

Vågade ta steget

En handlingsplan upprättades och man började bland annat förbereda en separat undersökning. Det företag som rederiet använder för sina medarbetarundersökningar hade ett färdigt och anpassningsbart underlag som utgick från diskrimineringslagstiftningen.

– Men hon ville att jag skulle fundera på två saker: Det första – hur kommer ni att hantera svaren? Det andra – ni är väldigt modiga. Vågar ni ta steget? Det är inte många företag som vågar, säger Katarina Yng.

Men det gjorde Destination Gotland. En undersökning skickades ut bland de anställda där rederiet ville kartlägga de anställdas upplevelser under de senaste tolv månaderna. På det sättet skulle de få hanterbar statistik på hur organisationen mådde i dagsläget, berättar Katarina Yng.

Hög svarsfrekvens

Svarsfrekvensen var på 70 procent. Undersökningen innehåller detaljerade resultat som hon inte offentliggör på Vågrätt-mötet, men svaren på frågan ”Jag upplever Destination Gotland som en arbetsplats fri från diskriminering” får publiken se.

Läs mer om Destination Gotlands undersökning och det öppna Vågrätt-mötet i nr 11/2022 av Sjöfartstidningen, som ges ut den 18 november.

Fakta om Vågrätt

Vågrätt-samarbetet växte fram i kölvattnet av sjöfartens metoo-upprop #lättaankar. Inom ramen för det frivilliga samarbetet möts representanter för sjöfartsbranschens företag och organisationer för att genom samverkan arbeta mot diskriminering och trakasserier och skapa en bättre arbetsmiljö för alla som arbetar med sjöfart. Ett par gånger om året arrangeras öppna Vågrätt-möten för alla intresserade. Uppdraget som sammankallande roterar mellan de aktörer som engagerar sig i samarbetet och ligger just nu hos Sjöfartsverket.

[/flowy_subscriber_only]