[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd medgav vid ett välbesökt seminarium på den maritima mötesplatsen att det finns mycket kvar att göra med den maritima strategin. 

– Vi har startat många utredningar och bockat av en hel del av punkterna från den nationella handlingsplanen. Nu i höst gäller det att gå från ord till handling och fatta beslut om ytterligare punkter.

Presenteras i höst

Enligt Catharina Elmsäter-Svärd är det viktigt med en maritim strategi av flera skäl.

– Det fungerar inte med stuprörstänkande, det gör det väldigt sällan, och definitivt inte när det gäller den maritima sektorn där så mycket hänger ihop. Men jag vill poängtera att detta är en process som är under utveckling som utvecklas kontinuerligt och i samverkan med regeringens övriga arbete när det gäller näringsliv och infrastruktur, där sjöfarten är en oerhört viktig del. Nu har vi kommit med en delrapport och till hösten, förmodligen i mitten av november, kommer vi att presentera strategin i sin helhet. 

Har blivit lugnade  

En panel bestående av Pia Berglund, vd för Sveriges Redareförening, Kristina Jonäng (C) från Västra Götalandsregionen och SKL, Susanne Llindegarth från Göteborgs Universitet/Lovéncentrum och Joakim Thölin från Alfa Laval fick chansen att bemöta Catharina Elmsäter-Svärds uttalanden och ställa frågor. 

– Vi har tidigare varit oroliga för att sjöfarten som näring och företagssektor ska komma i skymundan i den maritima strategin, eftersom den är så bred. Men där har vi blivit lugnade, eftersom infrastrukturministern pratar om oss som en företagare och entreprenörer och hon också betonar att inget är inget är hugget i sten, säger Pia Berglund och fortsätter:

– Nu väntar vi spänt på besluten kommer framöver i höst, inte minst när det gäller tonnageskatten.

VIktigt med långsiktighet

Enligt Joakim Thölin från Alfa Laval är det av stor vikt med långsiktighet och tydlighet när det gäller kommande regelverk. 

– Vi är faktiskt ett bolag baserat till 30 procent på maritim verksamhet. Vi arbetar till exempel med produkter för ballastrening och för återvinning av bränsle. Därför behöver vi tydlighet och långsiktighet så vi vet vad vi ska satsa på. 

Även Kristina Jonäng från Västra Götalandsregionen anser att det viktigt med en maritim strategi. 

– Vi är en region som har tagit över mycket av ansvaret för näringsutvecklingen från staten och tagit fram ett program för vad vi vill utveckla fram till år 2020, där mycket handlar om infrastruktur och där planeringen på landsidan inte räcker till för vad vi vill utveckla framöver. Ska vi lösa såväl infrastrukturen som stora och allvarliga miljöutmaningar måste vi inkludera sjöfarten och havsplanering. Därför är det viktigt med en maritim strategi. 

Effektiv planering

Enligt Susanne Lindegarth är det av högsta vikt med en effektiv planering. 

– Då har man ett verktyg för hur saker ska hända. Ta till exempel Västkusten: med en tydlig maritim strategi skulle kommunerna där veta mer om vilka verksamheter man ska satsa på, och var. Och jag hoppas verkligen att ni vågar sätta upp både kvantitativa och kvalitativa mål för den maritima strategin, så vi vet om det kommer att ha någon nytta. Det är jätteviktigt. 

Eget ansvar för jobbskapande

Pia Berglund nämnde att hon nyligen hört statsminister Fredrik Reinfeldt prata om att varje myndighet ska få ansvar för att skapa arbetstillfällen och bidra till såväl näringslivs- som arbetsmarknadsutvecklingen, och frågade infrastrukturministern hur hon ser på det – en fråga som dock Catharina Elmsäter-Svärd duckade på.

– Det har jag inte så mycket att säga om, låt mig istället bara säga att även jag håller med om att det är viktigt med mål och att myndigheterna ser möjligheter istället för problem, där det då hjälper med tydliga mål. Och jag vill gärna be er i näringen att hjälpa oss med vilka långsiktiga regler ni vill se och hur vi kan få en ökad tydlighet. 

Rätt attityd behövs 

Pia Berglund höll med om att det viktig med rätt attityd, inte minst när det gäller de rederier som kan tänka sig att flagga svenskt. 

– Mycket har gjorts och regeringen har levererat. Men som företagare är det fortfarande mycket regler och krångel innan man till exempel kan flagga tillbaks. De processerna kan vi i Sverige själva råda över och det borde kunna förenklas, så att de som vill flagga tillbaks får hjälp med det och bemöts med en ”röda mattan”-attityd där man skakar hand med dom säger ”välkomna, vi ska hjälpa er med det här!”, säger Pia Berglund och fortsätter: 

– Det är som ett maratonlopp där vi är några meter från målsnöret och där vi måste få hjälp med de sista stegen – till exempel att då få hjälp att flagga tillbaks rent regelmässigt. 

Tar gärna i hand

Catharina Elmsäter-Svärd gav inga konkreta löften hur detta skulle kunna gå till, men utlovade en positiv attityd gentemot de som vill flagga svenskt. 

– Jag tänker osökt på Pajala, där man under lång tid jobbat med avveckling och nu ska jobba med utveckling istället. Då måste hela beteendeattityden hänga med. Och den maritima strategin är ett redskap för att bredda perspektivet, säger Catharina Elmsäter-Svärd och fortsätter: 

– Men jag kan lova dig att jag gärna ägnar hela nästa år med att stå och ta i hand och hälsa de som vill flagga svenskt välkomna. Om jag fortfarande är minister då…

[/flowy_subscriber_only]