Fotograf: Sveriges Riksdag

Kategori: Container | Hamn/Logistik | Passagerarsjöfart

Debatt: ”Sänkta farledsavgifter stärker svensk sjöfart”

”Medan danska rederier slipper betala statlig farledsavgift och Finland nyligen sänkte farledsavgifterna vittnar svensk sjöfart om att ett av de största hindren i utvecklingen är de svenska farledsavgifterna”, skriver riksdagsledamoten Hans Rothenberg (M).

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ten Hans Rothenberg (M).

Göteborgs hamn är Skandinaviens största och Sveriges port mot världen som årligen trafikeras av 1,7 miljoner passagerare, 21 miljoner ton olja och 38 miljoner ton gods.
90 procent av vårt lands handel går via sjövägen till svenska hamnar och just denna handel med andra länder har genom historien bidragit till Sveriges välstånd och framgång. En väl fungerande sjöfart är grundförutsättningen om vi fortsatt ska kunna hävda oss som en öppen och frihandelsvänlig nation.

Det är problematiskt att svensk sjöfart idag vittnar om att en av de största kostnaderna och stötestenarna i utvecklingen är farledsavgifterna som utgör en betydande del av rederiernas totalkostnad. 2013 presenterade Alliansregeringen en handlingsplan med åtgärder för att stärka konkurrenskraften för svensk sjöfartsnäring och i detta ingick en förstärkning av Sjöfartsverkets anslag vilket också gjorde möjligt för verket att sänka farledsavgifterna förra året med 45 miljoner kronor. Det var ett steg i rätt riktning. Också Finlands regering har nyligen sänkt farledsavgifterna, om än temporärt, mellan 2015-2017 för att förbättra sin sjöfartsnäring.

Samtidigt har Danmark en tydlig konkurrensfördel genom att danska rederier inte behöver betala statlig farledsavgift, vilket bidragit till att andelen kryssningsanlöp i till exempel Göteborg minskat drastiskt – från 73 anlöp 2014 till 34 förväntade anlöp under 2016 medan kryssningar allt oftare istället stannar för anlöp i Skagen. 2014 innebar de samlade kryssningsanlöpen till Göteborg med totalt 100 000 passagerare intäkter på 80 miljoner kronor, pengar som nu dock går om intet när anlöpen väntas halveras i år.

Svenska hamnar och fartyg bör ha lika goda förutsättningar och konkurrensvillkor som övrig europeisk sjöfart och inte minst som våra nordiska grannar. Det finns en stor potential för fler och växande företag i den svenska sjöfartsnäringen och fokus i sjöfartspolitiken ska ligga på hela sjöfartsklustret, det vill säga såväl sjöfarten i sig som omkringliggande näringar på land. Det är angeläget att främja utvecklingen av starka sjöfartskluster och utvecklingen av närsjöfarten.

Sverige är uppenbart beroende av sjöfarten. Ska svensk sjöfart och våra hamnar kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga krävs det en förstärkt möjlighet för svenska hamnar och rederier att kunna konkurrera om kryssningsanlöp med våra grannländer på bättre villkor.

Hans Rothenberg (M)
Riksdagsledamot Göteborg
Näringsutskottet

[/flowy_subscriber_only]

Kommentarer

  • Fredrik Ahlman

    Avgifterna och dess nivå måste verka för konkurrensneutralitet både mellan trafikslagen och mellan grannländer. Just konkurrensneutralitet utgör den stabila grunden att bygga huset på. Den folkvalda församlingen har mandat till förändring. Den här typen av artiklar borde synas i riksmedia för att belysa vikten av konkurrensneutralitet.

  • Så länge farledsavgiftssystemet är kvar finns ingen neutral konkurrens inom landet när det gäller transporten på järnväg och på sjön. Järnvägsnätet betalas i sort av staten medan sjöfarten får betala för sitt eget ”nät” = farlederna. Dessutom betalar näringen för utprickningen av alla fritidsbåtsleder.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]