Det var brister i lastsäkringen i kombination med stabilitetsförlust som låg bakom ro-ro-fartyget Finnbirchs förlisning i hårt väder i Östersjön den 1 november 2006, då två sjömän förlorade livet. Enligt Statens Haverikommission fördes fartyget med hög fart, cirka 18 knop, i följande sjö, där våghastigheten var cirka 20 knop. Det gjorde att Finnbirch under lång tid befann sig med en vågtopp midskepps, med stabilitetsförlust som följd. Detta ledde till krängning, om än inte extrem, men tillräcklig för att bristfälligt surrad last skulle förskjutas. Fartyget blev sedan liggande med svår slagsida åt babord. Enligt SHK var fartygets lastsäkringsmanual inte komplett och den efterlevdes heller inte. Befraktaren Finnlines hade dessutom ett eget system för lastsäkring. Avvikelser hade heller inte rapporterats och varken rederiet, Lindholm Shipping eller Sjöfartsinspektionen hade uppmärksammat att lastsäkringen avvek från de uppställda kraven.SHK riktar också kritik mot delar av räddningsinsatsen, där man bland annat hade en lägre operativ förmåga hos försvarets helikopterverksamhet och Norrlandsflyg eftersom man vid tillfället var inne i en process när sjöräddningens helikopterverksamhet höll på att flyttas över från militären till den civila operatören. Man anser också att kraven för överlevnadsdräkters storlek och passform borde ses över. En av de döda avled av hypotermi efter att ha fått dräkten helt vattenfylld.