[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Sjölog Forum på onsdagen omfattade en eftermiddag med tre inledande tal, som följdes av en paneldiskussion med de tre talarna.

Erik Froste, vd för Trafikverkets färjerederi, inledde med att redogöra för hur vägfärjorna kan leda utvecklingen mot klimatneutral sjöfart.

Andra talaren var Matilda Jarbin, hållbarhetschef, styrelseledamot och entreprenör som bland annat är med och driver bolaget Godsinlösen Nordic (GIAB) vars affärsidé bygger på cirkulär ekonomi. Hennes ämne var cirkulär ekonomi och lönsamt hållbarhetsarbete.

Eftermiddagens tredje talare Cecilia Andersson, Environmental Manager på Stena Line, berättade om Stena Lines väg mot hållbar sjöfart.

Viktiga frågor

Den efterföljande paneldiskussionen inledde Erik Froste med en spontan fråga till studenterna i salen:

– Hur stora tycker ni att de här frågorna är? Är det här någonting ni kommer överhuvudtaget att fundera på när ni söker arbetsgivare?

Han berättade om hur det var för 35 år sedan på fyra till åtta-vakten när han gick till sjöss.

– Då slängde man alla soporna överbord. Jag hoppas att ni ska slippa göra det när ni kommer ut i verkligheten sedan och säga att ”det där gör jag inte”, vara lite tuffare än vad jag var.

Människan viktig

En fråga som diskuterades var hur ny teknologi kommer att forma framtiden.

– Det kommer att finnas människor ombord. Däremot kan man tänka sig att ny kompetens krävs ombord. Det kan säkert ändra på utbildningar och kompetens, men människor är grunden för våra fartyg, sa Cecilia Andersson.

Erik Froste var inne på samma linje:
– Vår verksamhet är annorlunda än andras. Det finns incitament att effektivisera, men det är en annan sak än att ta bort besättningen. När vi i framtiden bygger nya båtar tittar vi på det som vi kallar auto crossing, auto docking och auto mooring.

– Automatisering av system kan också få bort väldigt riskfyllda moment för en yrkesgrupp. Då frigör man tid från ett farligt arbete till att göra andra arbetsuppgifter. Vi ser bara fördelar med mer automatisering och mer moderna digitala stöd, tillade Cecilia Andersson.

Maxar det positiva

Matilda Jarbin påpekade att cirkulär ekonomi är ett helt annat sätt att tänka.

– Traditionellt när man talar om hållbarhet så tänker man bara på att minska, minska. Det som är viktigt med cirkulär ekonomi är att man maxar det positiva. Cirkulär ekonomi är någonting som man kan jobba med i alla branscher och på väldigt olika sätt. Förnyelsebar energi är ett, återbruk inom i drift är ett. Vad händer efter när ett fartyg tas ur drift? Kan man bygga om eller ta till vara vissa delar när man bygger nytt?

Vanligt inom sjöfarten

Erik Froste påvisade att cirkulär ekonomi inte är främmande inom rederiverksamhet. 

– Fartygen håller 40 till 50 år, ibland ännu längre. Snittåldern på vår flotta är 36 år, så det är cirkulär ekonomi. Vi kommer under ett fartygs livstid att byta hela drivlinan en eller två gånger på grund av ny lagstiftning, vad som är ekonomiskt och att det kommer ny och klimatvänligare teknik. Vi slänger ju inte båtarna på tippen och köper nya om vi kan undvika det.

– Absolut, det är en del av resurshushållningen att kunna ta vara på sina tillgångar och se till att det vi har investerat mycket pengar i får en lång livslängd, kommenterade Matilda Jarbin.

”Vi sticker ut”

– Det pratas om Sverige i sjöfartsvärlden. Det maritima klustret är så mycket mer än vi redare. Det vi gör i Norden kommer att påverka framtiden. Vi sticker ut otroligt mycket mot Europa men ännu mer om vi talar resten av världen. Jag tycker att det är jättespännande och vi har möjlighet att påverka, sa Erik Froste och gav följande råd:

– Alla måste göra något åt rätt håll. När ni söker jobb, ställ frågor! Har ni möjlighet att välja mellan två jobb fråga hur rederiets klimatpolicy ser ut. Ni kan påverka.

[/flowy_subscriber_only]