[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] att regeringen fördjupar sitt strategiska arbete med de maritima frågorna, och att måndagens möte hade en bredare ansats och fokuserade på hela havet och havspolitiken. Han påpekar också att flera departement och ministrar är inblandade i maritima frågor.
I diskussioner och grupparbeten tog sig deltagarna på mötet an tre huvudfrågor: stärkt konkurrenskraft, omställning till fossilfrihet och kompetensförsörjning med nya attraktiva jobb i den blå ekonomin.
Stena, Furetank och Erik Thun är några av rederierna som deltog. Från hamnsidan syntes bland annat Luleå Hamn, Stockholms Hamnar, Göteborgs Hamn och Copenhagen Malmö Port. Dessutom fanns akademiska institut och myndigheter på plats, representanter från fiske, havsbruk, vindkraft och miljöorganisationer samt branschorganisationen Svensk Sjöfart och de sjöfackliga organisationerna.
Johan Källsson, vd för Erik Thun AB, säger till Sjöfartstidningen att det är positivt att politikerna samlar branschen. Det tyder på att man vill utvecklas och göra något inom sektorn.
– Sedan är det klart att det kan vara utmanande när man har en såpass bred grupp med allt ifrån rederier till en uppsjö av andra branschorganisationer. Det är lätt att det antingen blir för spretigt eller för tandlöst.
Med tanke på den spretiga skara som deltog i mötet så tycker Johan Källsson att det fanns en förvånansvärt stor samsyn om vad som behöver göras.
– Det ska bli väldigt intressant att se hur detta tas vidare. Vi hade workshop i grupper och tog fram ett antal förslag. Nu är det upp till dem [politikerna] att ta hand om förslagen och göra någon form av prioritering, säger han.
Jörgen Nilsson, vd på Trelleborgs Hamn, tycker också att det blev ett bra möte.
– Det är naturligtvis en utmaning att ha så många olika verksamhetsgrenar som är kopplade till de blå verksamheterna. Men det var bra uppslutning och bra frågor och ganska konkreta förslag och idéer kring hur man ska gå vidare, säger Jörgen Nilsson till Sjöfartstidningen.
Syftet var enligt honom att ta fram en gemensam vision och en målbild som är tydlig för hela det maritima klustret.
– Man ska vara medveten om att det finns saker som kommer att stå i motsatsförhållande till varandra, och då måste man försöka hitta en gemensam väg fram utifrån det, säger han.
En viktig fråga för honom är att regeringen prioriterar corehamnarna, där Trelleborgs hamn ingår.
– Vi är utsedda av EU att ingå i det transeuropeiska nätverket, och då vill vi se att staten också följer detta, och prioriterar tillfartsvägar via sjö eller järnväg. Vi hamnar tar ansvar för investeringar och förbättringar av miljö och hållbarhet inom våra områden. Staten måste prioritera vår verksamhet så att vi får ett bra flyt i det hela, säger Jörgen Nilsson.
Lars Höglund, vd för rederiet Furetank, deltog också i mötet. Han ser positivt på att olika delar av klustret får tillfälle att framföra vad som är viktigt för dem.
– Vi pratade om vad som behövs för att saker ska hända. Sedan handlar det ju om vad som ska komma först. Alla vill mycket, och saker måste komma i en viss ordning. Först måste vi se till att ha en stark näring, säger han till Sjöfartstidningen.
För Furetank och övriga rederier handlar allt om att få samma regler som resten av Europa.
– I Sverige gör vi ofta en strängare tolkning än övriga Europa. Vi är så rigida och ska ut i det yttersta hörnet på varenda A4-papper som finns. Vi ser inte vad fokus är. Och det gör att vi blir inte smidiga. Ett A4-papper i Danmark är runt, säger Lars Höglund.
Han tycker att regeringens ambition att ta ett brett grepp på maritima frågor är bra, men påpekar att klustrets olika verksamheter skiljer sig väsentligt åt i vad de behöver. Till måndagens möte var även musselodlare, fiskare och representanter från vindkraftsnäringen inbjudna.
– Det är bra att regeringen har en ansats och försöker få oss att prata med varandra. Från shippingklustret är vi eniga om vad som behövs: Ge oss samma regler som de har i våra grannländer. Och tala om för våra myndigheter att företagen är kunder till myndigheter och inte tvärtom. Vi upplever ibland att vi nästan får stå med mössan i näven när vi ska gå till en myndighet när det borde vara tvärtom, säger Lars Höglund.
Berit Blomqvist, vd för Sveriges Skeppsmäklare, hoppas att mötet ska bidra till en positiv känsla inom näringen. För en positiv känsla behövs, menar hon, både när det gäller transportmedlet sjöfart och den svenska flaggan.
– Vi vill ha likställda trafikavgifter. Bort med alla avgifter som rör isbrytning eftersom det inte finns något liknande för andra transportslag. Och får vi fler fartyg under svensk flagg – för att redarna får framtidshopp – så tror jag att ännu fler kommer att söka sig till den maritima branschen. När unga människor läser att det är all time low i antalet svenskflaggade fartyg så är det förstås svårt att få dem att vilja söka sig till sjöfarten, säger Berit Blomqvist till Sjöfartstidningen.
Berit Blomqvist hoppas att regering och departement nu jobbar på med de maritima frågorna. Hon nämner isbrytning, både drift och nyinvesteringar, och frågan om farledsavgifter.
– Vi får se om det kommer ut något av regeringens arbete. Jag hoppas det. Annars fortsätter vi ju gnälla om farledsavgifterna, till exempel. Jag vill sluta gnälla, säger hon.
[/flowy_subscriber_only]