SMHI punkterar Inre Vattenvägsutredningen

Sverige gick med i EU 1995 men Sjöfartsinspektionen lyckades få ett undantag från EUs direktiv för inre vattenvägar med motiveringen att det inte finns några inre vattenvägar i Sverige! Detta innebar att de 20.000 inlandsfartyg som finns i EU var bannlysta i Sverige.

2009 tillsatte regeringen, efter åratal av framstötar från näringslivet och sjöfartsbranschen, en utredning som kom att kallas ”Inre Vattenvägsutredningen”, SOU 2011:4. Utredningen hävdade att det visserligen finns inre vattenvägar i Sverige men omfattningen är mycket begränsad. Stora delar av de svenska farvattnen påstods nämligen inte uppfylla EU-direktivets krav på inre vattenvägar eftersom vågorna var för höga, över 2,0 meter signifikant våghöjd. Därför kunde inte EU-klassade inlandsfartyg tillåtas trafikera Vänern eller de skyddade farlederna utmed svenska kusten. ”På grund av de vågförhållanden som råder kan svenska kustfarvatten inte klassas som inre vattenvägar”.

Slutsatsen blev att om man skulle tillåta EU-klassade inlandsfartyg i Sverige måste dessa fartyg byggas om helt för att klara de stora vågorna i Sverige. Därför har vi nu de mest krångliga och omfattande tekniska särregler i hela EU. Hitintills har vi därför inte sett ett enda EU-klassat Inlandsfartyg i Sverige.

Nu har SMHI, i en nyligen redovisad rapport, visat att Inre Vattenvägsutredningen hade helt fel. SMHI har kartlagt stora delar av svenska kusten och konstaterat att många kustfarleder uppfyller kraven, våghöjden är under 2,0 meter. Det gäller t.ex. hela kuststräckan Norrtälje-Stockholm-Mälaren-Oxelösund-Norrköping som alltså kan klassas som ”Inre Vattenvägar” i enlighet med EU:s direktiv. Samma sak gäller alla farlederna i Öresund och i Göteborgsregionen är kustfarvattnen från Göteborg till Uddevalla och Stenungssund farbara liksom hela Vänern. Äntligen har vi fakta på bordet och inte bara en massa tyckande i denna sak.

Det tog 20 år att få Sjöfartsinspektionen (numera Transportstyrelsen) att ta reda på fakta. Nu är det möjligt att avskaffa alla särregler som alltså bygger på helt felaktiga förutsättningar.

Jag, och många med mig, hoppas att Transportstyrelsens nya ledning nu tar chansen att visa att man förstår möjligheterna med Inlandssjöfart. Potentialen är cirka 20 procent av godstransportarbetet i riket och större i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö/Köpenhamn som vi nu alltså vet kan trafikeras av inlandsfartyg som kan konkurrera med lastbilen om transporterna in och ut ur städerna. Vi pratar därmed om en helt ny situation med en kraftig avlastning av vägar och järnvägar där avlastningen behövs som mest, minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn och färre dödade och skadade i trafiken.

För hundra år sedan införde den engelske doktorn Dr. Ernest Amory Codman statistik som underlag i sjukvården. Därmed försvann blodiglarna m.m. och vi fick en rationell sjukvård som byggde på fakta och evidens i stället för eminens. Jag hoppas att det nu blir motsvarande revolution när det gäller arbetet med den svenska inlandssjöfarten.

Det finns orsak att hoppas. Missivbrevet från Transportstyrelsen som medföljde SMHIs rapport andas en helt annan och betydligt konstruktivare ton än tidigare. Det finns alltså orsak att vara försiktigt positiv.

Kommentarer

  • Rolf B Bertilson

    Den här nyheten är förstås välkommen för alla oss som tycker om sjöfart på inre vattenvägar såsom Mälaren, Vänern och delar av den yttre skärgården. Det trista i sammanhanget är ju att ett fartyg för inlandsfarvatten på kontinenten inte kan sig till oss över Öster-och Nordsjön där ju våghöjderna och andra förhållanden inte tillåter ”småfartyg”. Därmed tappar man ju en miljövänlig transportväg mellan oss i Sverige och inlandsnätet i Polen och Tyskland. Men, det gäller ju att använda det nya regelverket för interna transporter på Mälaren och Vänern och särskilt då mellan Göteborg och hamnar i Vänern.

  • Jan Östlund

    Vilken rapport från SMHI refererar ni till?

    • Bertil Arvidsson

      SMHI- rapporten heter ”Rapport 2015-56”, Transportstyrelsens missiv från december har beteckningen TSS 2015-2986

  • Göran Värmby

    Som vanligt en träffsäker analys av Bertil. Vad har dessa myndigheter för kompetens? Gång på gång undrar man bara: är det något fel på ”oss” här i Sverige? Varför ska ”vi” alltid låta bli att vara framåt och ”ta för oss” av möjligheter istället för att skapa en massa hinder och skapa regler som är ”overkill”? Sjöfarten är inte det enda området som misshandlas. Småskalig vattenkraft och andra verksamheter råkar ut för samma sak. Helt i onödan tappar vi konkurrenskraft och miljöfördelar jämfört med övriga Europa. Vi får hoppas att det blåser friskare vindar nu på Transportstyrelsen, det låter så på Bertils slutkläm.

  • Lennart Hammer

    Kan framlagda fakta komma att ändra argumentationen avseende störningar och hinder för sjötrafik respektive stadstrafik orsakade av den planerade nya Hisingsbron över Göta älv?

  • Ronald Himéus

    Intressant att Bertil Arvidsson som referens har sjukvården. Kan komplettera med att statistiken tillämpades långt tidigare än för hundra år sedan. Det gjordes randomiserade undersökningar redan på 1700-talet och kunde då dra slutsatsen att de som av en tillfällighet hade ätit citrusfrukter inte fick skörbjugg. Detta torde vara upphovet till ett välkänt uttryck för engelska sjömän.
    Ett bättre exempel på statistik är Florence Nightingale sjuksköterska under Krimkriget. 1855 gjorde hon, efter ha ökat renligheten i sjukvårdsområdet, en undersökning av dödligheten bland skadade soldater. Precis som Bertil var Florence var helt övertygad om att evidensbaserad information. Denna undersökning ledde till att politikerna ändrade sin syn på vården.
    1858 blev hon den första kvinnliga ledamoten av Royal statistical society och sedermera hedersledamot av Amerikanska statistiska sällskapet.

  • Herr Olsson

    Positivt.

  • Herr Olsson

    Kan misstänka att i Göteborg vill någon ha lastbilarna igenom skattebommarna & någon annan vill ha omlastning till den ömtåliga järnvägen ……

  • Lennart Fougelberg

    Ligger det dolda krafter och motarbetar inlandssjöfartens utveckling i Sverige?
    I centrala Europa avlastar man det överansträngda vägnätet med att föra över gods på floder och kanaler och det finns ingen annan långsiktig väg med tanke på slitage, miljö och olycksrisk.
    I Sverige finns det kanske krafter åt andra hållet och bland det värre är en lågbro som hotar både Vänersjöfarten och Göteborgs lokaltrafiks utveckling. Frågan verkar dessutom väldigt komplicerad då vi nu väntat länge på Mark & Miljööverdomstolens dom som väl skulle levererats 2015? Göta Älv är Sveriges största vattenled till Sveriges största sjö. Bygg högt för hela regionens framtida utveckling.

    Lennart Fougelberg, Ordf. Swedocean

    • Bertil Arvidsson

      Domen från MÖD är nu annonserad till slutet av mars 2016

  • Carl Bergström

    Eh. Har ni sett lastluckorna på europapråmarna? Ska de ut på landsortsdjupet mitt i vintern?

    • Bertil Arvidsson

      Nej det skall dom inte, däremot skall dom få passera strax syd om Landsorts fyr (Öja) en kav lugn sommardag.

      • Carl Bergström

        Ett av få ställen i Östersjön det går att vågsurfa på, är söder om Torö. Apropå signifikant våghöjd….

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]