16,6 miljarder tonkilometer, så mycket transportarbete (gods) tog det svenska järnvägssystemet hand om 1980. Idag är motsvarande siffra 22,7 (2011). 10,3 miljarder tonkilometer tog kustsjöfarten hand om 1980 (Trafik mellan svenska hamnar). Idag är motsvarande siffra 7,5 (2011).
Orsaken är politisk, Sverige har EU:s mest subventionerade järnväg, ungefär 10 miljarder kronor per år. Godsjärnvägen betalar endast cirka 10 procent av sin del av vad det kostar att använda järnvägsnätet.
I gamla Sovjetunionen eldade folk med vetebröd eftersom brödet var billigare än ved på grund av kraftiga subventioner. I Sverige kör man gods på järnväg till exempel från hamnen i Göteborg till Gävle, Sundsvall och Umeå, eftersom tåget är billigare än båten på grund av kraftiga subventioner.
Resultatet är föga förvånande haverier på räls och växlar och själva banvallen körs sönder av de tunga tågen. Samtidigt ökar persontrafiken på järnvägen, ”det finns inte tid att underhålla banan längre” hör vi från dom som jobbar med underhållet.
I Sverige är bristen på en förutsättningslös debatt om hur hela godstrafiksystemet i Sverige kan och måste optimeras roten till det onda. Tåget är ju i Sverige så PK (Politiskt Korrekt) att varken politiker och tyvärr inte heller ansvariga tjänstemän, tycks se någon annan utväg än att subventionera järnvägen ännu mera. Men mer subventioner kommer förståss inte att lösa problemet vilket Kapacitetsutredningen visade med all önskvärd tydlighet. Det är ju bristen på konkurrensneutralitet mellan tåg och båt som skapar problemet med överbeläggning på järnvägen!
Man kräver Generaldirektör Malms avgång för att tågen spårar ut på grund av nerkörd järnväg. Det är ju inget han kan göra mycket åt om politikerna fortsätter att subventionera godsjärnvägen och därmed skapa en ohållbar situation i järnvägssystemet, men han borde tydligare och mer energiskt redovisa en alternativet lösning med mer kustsjöfart som kan avlasta både väg och järnväg stora volymer gods ! Det är ju den mycket omfattande analysen i Kapacitetsutredningen, hans egen utredning, som för ett år sedan konstaterade att mer gods på vattenvägarna är den snabbaste och billigaste lösningen på det för varje dag växande problemet!
Persontrafiken kommer att fortsätta att öka och den har företräde före godstrafiken. Det är människorna och inte järnvägsvagnarna som röstar. Vi kan nog räkna med att Sverige, förre eller senare, kommer att flytta långväga gods från järnväg till kustsjöfart. På samma sätt som redan sker i övriga EU.