En låg Hisingsbro skapar en olöslig konflikt mellan sjöfarten och kollektivtrafiken. Än är det inte för sent att tänka om.

Idag har vi upp till 10 fartygspassager med havsgående fartyg per dygn i Göteborg, fartygstrafiken ökar till 20 redan 2030 enligt Trafikverkets prognos. (Stråkstudien 2013-04-04). Samtidigt ökar även kollektivttrafiken på bron. Enligt Västtrafiks utvärdering kommer endast fem broöppningar per dygn att kunna accepteras i framtiden. Som Göteborgare och tidigare Hisingsbo tycker jag fem öppningar är för mycket, att sitta och vänta i en spårvagn eller buss i upp till en timma är inte acceptabelt.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop, det går inte att kombinera en lågbro med både effektiv sjöfart på älven och en vettig servicenivå på kollektivtrafiken. Med en bro med 13 meters segelfri höjd finns nämligen bara två alternativ :

1. Effektiv sjöfart med upp till 20 broöppningar per dygn vilket ger långa köer på Hisingsbron och långt in i stan.

2. Vettig servicenivå på kollektivtrafik över bron dvs. inga broöppningar på dagtid vilket ger långa köer av fartyg och fritidsbåtar på älven.

Konflikt helt i onödan 

Med en lågbro kommer därför valet i framtiden att stå mellan utvecklad sjöfart eller utvecklad kollektivtrafik. Lågbron skapar med andra ord en olöslig konflikt, alldeles i onödan.

Ale kommun skriver i sitt yttrande till Göteborgs stad; ”Ale kommun är starkt berörd av de framtida möjligheterna att trafikera farleden Göta älv. Inom Ale kommun finns 3 hamnar som alla är i full drift, även med oceangående trafik. Farleden Göta Älv är av riksintresse. En lågbro, som nu föreslås, kommer att kraftigt försvåra möjligheten att bedriva sjöfart på Göta Älv och i sin förlängning finns en uppenbar risk att sjöfarten på Göta Älv kommer att läggas ner.” Jag delar den uppfattning.

Ale kommun motsätter sig därför en lågbro. En störd eller nedlagd sjöfart på älven innebär att lastbilstrafiken på E45, genom Ale, kommer att öka enormt eftersom varje fartyg motsvarar 130 lastbilar. Konsekvenserna blir ökad trängsel ,fler dödade och skadade i trafiken och ca fem gånger mer koldioxidutsläpp för varje fraktat ton. Allt detta för att Göteborgs Stad inte vill bygga en sju meter högre bro eller en tunnel för kollektivtrafiken.

Göteborgarna får betala

Sen har vi fritidsbåtarna som är så viktiga för turistnäringen. Lågbron kommer att behöva öppnas för var fjärde fritidsbåt som skall upp i Vänern och Göta kanal, det innebär ca 10 gånger per dygn på sommaren. Och fritidstrafiken ökar snabbt. När skall dessa båtar passera? På natten går det inte av säkerhetsskäl. (Idag kommer alla under den 19,5 meter höga bron).

Göteborgs stad har ansökt om bygglov för en 13-metersbro. Domstolen har nu påbörjat ”bygglovsprocessen” och meddelat att synpunkter skall inlämnas senast 14 februari 2014. Det kan ta lång tid innan domstolen ger besked om Göteborg får bygga en 13- metersbro eller inte. Det är störande att Göteborgs stad anser sig ha rätt att investera så mycket pengar i planering, pristävlingar och propaganda innan ärendet är avgjort. Risken är stor att jag och andra Göteborgare får betala det kalaset.

Både sjöfart och kollektivtrafik

Det finns gott om städer som har havsgående fartyg som går genom stan, t.ex. New York, Istanbul, Sidney och San Francisco för att nämna några. Den lägsta bron som finns i dess städer, nämligen Washington bridge i New York, är 65 meter hög. Ingen av dessa städer tycks lida av att dom inte ”knyts ihop” av en lågbro.

Både sjöfarten och kollektivtrafiken hör framtiden till. De är båda miljövänliga och energisnåla. Därför ber jag Göteborg stad att inte skapa en konflikt mellan dessa. Dra tillbaka ansökan och bygg en högbro eller tunnel för den spårbundna kollektivtrafiken!