Korintkanalen

Fotograf: Albertux/Pixabay

Korintkanalen – missad farled

Jag har aldrig gått igenom Panamakanalen. Det grämer mig inte så mycket, eftersom jag aldrig har haft sjövägarna åt det hållet. Dock har jag passerat igenom Suezkanalen och mera närliggande diken som Kielkanalen och Gent-Terneuzenkanalen. För att inte tala om vårt eget riksdike Göta kanal.

Däremot grämer det mig mycket att jag aldrig har haft möjlighet att uppleva Korintkanalen, Greklands svar på Suez-dito. Detta trots oräkneliga anlöp i grekiska hamnar med åtta fartyg inom Svenska Orient Linien. Åtminstone ett av fartygen, lilla krigsbygget Sameland, hade nog klarat kanalens måttbegränsningar på 25 meters bredd och åtta meters djupgående. Kanske med reservation för den segelfria höjden på uppemot 45 meter under kanalens fasta broar (jag kan inte bedöma höjden från vattenytan till förmastens topp när hon var ”på lätten”). Hur som helst tog Sameland sig aldrig igenom kanalen under min törn ombord 1964. Strax därefter såldes hon till greker och sattes under panamaflagg som Sporades.

Korintkanalen är en spikrak ytkanal. Därmed hade Samelands längd knappast haft någon större betydelse. Men större fartyg lär ändå ha påtvingats bogserassistans under passagen. När Medelhavets nyckfulla vindar ligger på kan kanalen snabbt förvandlas till ett veritabelt blåshål, beledsagat av kraftiga svallvågor.

Redan under antiken smiddes planer på en kanal mellan Korintiska viken och Saroniska bukten, som breder ut sig åt Aten till. År 602 f.Kr. var sådana planer, under stadsstaten Korints envåldshärskare Periander, långt framskridna. Men det utmynnade i stället i en stenbelagd väg, där man kunde rulla båtarna från hav till hav. Delar av den finns kvar än i dag, parallellt med kanalen. På svenska lär företeelsen kunna kallas båtdrag eller ‒ med ett samiskt låneord ‒ mårka. På engelska och franska är termen portage.

På 200-talet f.Kr. ivrade Demetrius I för en kanal. Men hans rådgivare lurade i honom att det rådde nivåskillnad mellan Joniska havet i väst och Egeiska havet i ost, vilket skulle vålla översvämningar. Planerna skrinlades.

De romerska kejsarna Caesar och Caligula intresserade sig också för en kanal, men båda mördades innan deras projekt kunde påbörjas. Kejsar Nero blev år 67 e.Kr. den förste som lät påbörja kanalbygget. Det skedde med hjälp av 6.000 judiska fångar från det anti-romerska upproret i Palestina vid samma tid. Men bygget avbröts då kejsarens dog strax därefter. Slavarna hade då hunnit avverka 700 meter.

När venetianarna intog halvön Peloponnesos syd om den tilltänkta kanalens sträckning, hade även de planer på en segelbar genväg mellan haven i väst och ost. Det skulle praktiskt taget omvandla halvön till en vattenomfluten ö. Men inte heller nu förverkligades planerna.

Efter Greklands frigörelse från Ottomanska riket 1830 väcktes åter kanalplanerna. Men det skulle dröja till 1882 innan kanalbygget kom igång. Den 25 juli 1893 kunde Dioryga tis Korintou, som är kanalens grekiska namn, invigas med pompa och ståt.

Under andra världskriget utsattes Korintkanalen för svåra skador. Inför sitt nederlag och uttåg från Grekland lade de nazityska ockupanterna ned stora mödor på att sabotera kanalen och dess infrastruktur. Men 1948 kunde den öppnas igen.

Tanken på kanalen var inte alls dum. Genom att ta kanalvägen sparar man 70 landmil, jämfört med sjövägen runt Peloponnesos. Men den drar fram i ett seismiskt aktivt område. Det tillsammans med erosion har bidragit till att de upp till 79 meter höga och nästan lodräta kalkstensväggarna blivit instabila. Jordskred och ras inträffar alltsomoftast. Därför är kanalen stängd på obestämd tid sedan i januari. Skreden har fortsatt under året.

På senare år lär Korintkanalen främst ha trafikerats av fritidsbåtar, utflyktsbåtar och mindre lastfartyg. Men i oktober 2019 passerade det största fartyget någonsin igenom kanalen: Fred. Olsens kryssningsfartyg Braemar. Med sin bredd på knappt 23 meter och längd på knappt 196 meter kan hon nog tituleras ”korint-max”.

Jag har inte helt gett upp hoppet att någon gång kunna återvända till Piraeus och då försöka ta mig igenom Korintkanalen med någon utflyktsbåt. Men nu verkar det loppet vara kört för överskådlig framtid.

Kommentarer

  • Sten-Erik Håkansson

    Som alltid:Intressant!
    Just hemkommen från Evia (vid Aten). Besökte brorsan och han och jag diskuterade just när kanalen ” byggdes”. Hade varit kul om jag läst din artikel medan jag var där nere.

  • Fim Wästberg

    Kolla in kanalen på Google Earth, snacka om spikrak.

  • Matz Lonnedal Risberg

    Har den stängts!? Så glad jag är att jag hann göra en utflykt genom hela kanalen fram och tillbaka i utflyktsbåt i maj 2019!

  • Matz Lonnedal Risberg

    Är den stängd?! Så glad jag är att jag hann göra en utflykt genom hela kanalen fram och tillbaka i maj 2019!

  • Torkel+Bodin

    Torbjörn! Beträffande Korintkanalen ligger du lite i lä; gick igenom kanalen med ”ALBATROSS”; ett minne väl värt att bevara. (ett tag sedan: tror det var april 1950!).

  • Hans

    Passerade 1971 med MS Traneland,lite speciell upplevelse

Artikeln är stängd för fler kommentarer