Det har blivit fart på kommenterandet på vår hemsida och det är verkligen glädjande. Något som uppenbarligen berör är utflaggningar och sjöfartspolitik. Här finns aktiva debattörer som argumenterar för eller emot en svenskflaggad handelsflotta med svenska sjömän ombord, senast i samband med nyheten om att Finnlines skiftar flagg på två roro-fartyg.

Att det förs fram olika syn på saken är bara bra. Det gör att alla måste slipa på sina argument och det i sin tur lyfter debatten.

Signaturen Johan för fram argument för varför det är lönlöst för Sverige att satsa på en egen sjöfart när andra gör det bättre, något som inte faller alla andra debattörer på läppen. 

Johans argument är genomtänkta och tyder på en stor erfarenhet från branschen.

Det betyder ju inte att man måste hålla med honom.

Alla som läser det jag skriver vet att jag är en varm förespråkare för en sjöfartspolitik som kan få den svenska handelsflottan att växa, och det finns framförallt tre skäl till detta.

Det första är för att vi måste. Sverige är ett av världens mest sjöfartsberoende länder och då vore det ju märkligt om detta inte var en verksamhet som vi ska syssla med. Som samhälle är vi helt beroende av den kompetens en handelsflotta genererar. Alternativet är att vi lämnar ut oss helt till utländska händer, händer som kanske inte alltid sätter Sveriges intressen i första rummet, så det handlar också om vårt oberoende och om vårt inflytande internationellt i alla frågor som rör hav och handel.

Det andra är att vi kan. Att sjöfarten krymper beror inte på bristande entreprenörskap, för få välutbildade ombordanställda eller brist på forskning. Sjöfarten är full av lösningar som bygger på svenska innovationer och svenskt entreprenörskap. Orsaken är en politik som inte är konkurrenskraftig ens gentemot våra närmaste grannländer. Det här går alltså att ändra på och än är det inte för sent.

Det tredje är att vi tjänar på det. Sverige har en stor maritim sektor. Kärnan i denna är rederinäringen och handelsflottan. Det finns stora dynamiska effekter i detta kluster och om man satsar på en bra politik som får kärnan att växa så växer också de omkringliggande näringarna. Här finns många nya välbetalda kvalificerade arbetstillfällen och skatteintäkter att hämta.

När man jämför utvecklingen i Sverige med våra närmaste grannländer där man har gett kärnan förutsättningar att växa får man ofta från svenskt politiskt håll höra att det är ju inte konstigt, vi har historiskt satsat på industrin medan de har satsat på sin sjöfart. 

Det är naturligtvis helt riktigt, men med de förutsättningar vi har – vårt sjöfartsberoende, vårt sjöfartskunnande, vår sjöfartsutbildning och våra sjöfartsentreprenörer – så frågar jag mig varför vi inte kan göra både och?

Man kan naturligtvis utveckla fler argument, men jag stannar där. Fortsätt diskutera, skriv att jag har fel eller håll med och håll liv i debatten. Det behövs om vi skall få någon ordning på det här.