Siffror, siffror, siffror…

Här kommer ett blogginlägg för er som gillar siffror. Läs det på bussen hem eller på balkongen ikväll. Diskutera gärna i kommentarsfältet, som vi har öppet speciellt för den här bloggposten.

Häromveckan skrev jag en nyhet baserad på Trafikanalys senaste siffror över svenska och utländska fartyg i svensk regi 2015, där det bland annat framkommer att den svenskregistrerade flottan dessvärre är den minsta sedan mätningarna inleddes 1970.

I den omfattande statistiken finns en mängd uppgifter som inte fick plats i nyheten jag skrev, så här kommer lite fler siffror som kanske kan vara av intresse.

Allt färre sjödagar…

Först gäller det de ombordanställda och antalet sjödagar som de utför. Som jag nämnde i nyheten utfördes förra året 1,2 miljoner sjödagar (på svenskregistrerade fartyg över 100 brutto), vilket är en minskning med 5 procent från 2014 – då 1,6 miljoner sjödagar utfördes.

Vad värre är, och som Trafikanalys själva poängterar, har antalet sjödagar minskat med hela 29 procent från 2010 – vilket är så långt tillbaka som just den här statistiken sträcker sig. 

Nämnas kan att måttet sjödag anger ”en dag när fartyget är i drift och sjömannen är ombord”. 

…som utförs av fler kvinnor… 

När det gäller fördelningen män och kvinnor utfördes drygt 72 procent av förra årets totala antal sjödagar av män och knappt 28 procent av kvinnor. Motsvarande siffror för 2010 var 76 procent för män och 24 procent för kvinnor.

Allt fler sjödagar utförs alltså av kvinnor.

…och av fler svenskar 

Trafikanalys har även siffror för hur många sjödagar som utförs av svenska medborgare respektive utländska medborgare. Där ser man då att under 2010 så utfördes knappt 70 procent av sjödagarna av svenska medborgare, medan resterande 30 procent alltså utfördes av utländska medborgare.

Under 2015 hade fördelningen tippat över något till de svenska medborgarnas ”fördel”. Då utfördes istället drygt 76 procent av sjödagarna av de svenska medborgarna, medan knappt 24 procent utfördes av de utländska medborgarna.

Färre antal ombordanställda…

Tittar man sedan på antalet ombordanställda på svenskregistrerade fartyg så är det även här, i likhet med antalet sjödagar, en negativ trend. 

Mellan 2014 och 2015 minskade det totala antalet ombordanställda per dag (både män och kvinnor, både svenska och utländska medborgare) med 5,5 procent – från 3.342 under 2014 till 3.158 under 2015.

Sett över en längre tidsperiod ser det ännu värre ut. Mellan åren 2010 och 2015 så minskade antalet ombordanställda per dag med knappt 29 procent.

…vilket gäller samtliga yrkeskategorier

Minskningen av antalet ombordanställda gäller samtliga yrkeskategorier. Mellan 2014 och 2015 såg det ut så här:

– befälhavare: 4 procent färre (från 191 per dag till 184 per dag)
– styrmän: 12 procent färre (från 281 till 246)
– däckspersonal: 10 procent färre (från 676 till 611)
– maskinbefäl: 11 procent färre (från 314 till 281)
– maskinpersonal: 10 procent färre (från 320 till 287)
– ekonomiföreståndare: 3 procent färre (från 185 till 179)
– övrig ekonomipersonal: 1 procent färre (från 1.374 till 1.371)   

Från en till tre

För övrigt kan nämnas att det 2010 fanns en enda kvinnlig befälhavare på de svenskregistrerade fartyg, men att den siffran hade ökat till tre förra året. Under samma tidsperiod ökade antalet kvinnliga maskinbefäl från 5 till 6. Samtidigt minskade antalet manliga maskinbefäl från 459 till 275. 

Som ni ser är det alltså en försvinnande liten andel kvinnor som jobbar som maskinbefäl – närmare bestämt bara 2 procent (under 2015).      

Antalet kvinnliga styrmän följer förresten den generella trenden och har minskat från 21 stycken 2010 till att det förra året fanns 16 kvinnliga styrmän.   

Danmark och Norge nordiska vinnare

Orkar ni med fler siffror? OK, då kollar vi in världshandelsflottan lite. Under 2015 bestod den totala världshandelsflottan av 1.170 miljoner bruttodräktighetsdagar (alltså måttet som kombinerar volymen på fartygens slutna rum med antalet dagar varje fartyg använts under året, förkortas brd).

Av dessa 1.170 miljoner brd stod den svenskregistrerade flottan för 3,1 miljoner brd, vilket motsvarar 0,3 procent.

Nämnas kan att den danska flottan samtidigt stod för 1,3 procent, den norska flottan för 1,2 procent och den finska flottan för 0,1 procent av den totala världshandelsflottan.   

Stor global ökning, mer blygsamt för Sverige… 

När det gäller statistiken för världshandelsflottan sträcker sig siffrorna tillbaka till 1990, och då framgår att det totala antalet bruttodräktighetsdagar har ökat med 196 procent fram till 2015.

Även för Sveriges del ökade antalet bruttodräktighetsdagar under den här tidsperioden, dock med mer blygsamma 6,4 procent …

1990 var för övrigt den svenska andelen av världshandelsflottan 0,7 procent (fortfarande sett till antalet bruttodräktighetsdagar). Som nämns ovan var motsvarande siffra förra året 0,3 procent.

Minskad andel för Norge

En sak till angående ett av våra grannländer: 1990 utgjorde den norska flottan 5 procent av världshandelsflottan, räknat i antal brd. Och hur var det förra året, minns ni? Just det: då hade norrmännens andel av den globala flottan minskat till 1,2 procent.  

En sak till, om ett helt annat land: 1990 var även Kinas andel av världshandelsflottan 5 procent, medan den 2015 hade den ökat markant och utgjorde hela 12,6 procent (fortfarande räknat i måttet brd).   

Nästan 61.000 fartyg

Antalet fartyg då? Ja, 2015 bestod den totala världshandelsflottan av 60.993 fartyg (med en bruttodräktighet på minst 100). Som jag skrev i nyheten bestod den svenskregistrerade flottan förra året av 319 fartyg, vilket innebär att de svenska fartygen utgör 0,5 procent av världshandelsflottan. Vidgar man ramarna lite och jämför det svenskkontrollerade tonnaget med världshandelsflottan så ser vi att de svenskkontrollerade 888 fartygen utgör 1,4 procent av den globala flottan.  

Slutligen: sett till måttet dödvikt utgör den svenskregistrerade flottan 0,1 procent av den totala världshandelsflottan.

Kommentarer

  • Robert Karlsson

    Nu har de svenska redarna snart fått igenom sitt krav på tonnageskatt, efter decennier av lobbyarbete och tjatande. Men är det någon redare som har aviserat inflaggning när tonnageskatten väl är införd? Det verkar inte vara någon större entusiasm. I alla fall inte vad som har rapporterats i denna publikation hittils. Kanske det skall till mera? 100% TAP, total skattebefrielse, ingen myndighetskontroll angående skick och säkerhet på fartygen. man kanske skall bannlysa fackföreningar? Är det helt enkelt så att det är för sent? Varför utbilda svenskt sjöbefäl och manskap i så fall? Detta verkar vara en never ending story. Man kommer säkert att tillsätta utredningar om den svenska handelsflottans vara eller icke vara långt efter att den sista svenska flaggan halats. Lägg ner!!! FOC flaggorna har vunnit.

    • Anders Strömstedt

      Varför skall en redare flagga svenskt? Bara för att det just nu kanske eventuellt blir ungefär samma villkor som våra grannländer? Knappast. Finns ingen anledning att flagga svenskt om inte avtalet är bättre än andra länders. Sedan finns alltid risken att politikerna vänder kappan igen. Säkraste en svensk redare/företagare kan göra är att hålla sig så långt som möjligt ifrån svenska politiker och myndigheter.

    • Jonas

      Det är inte många svenska redare som sagt att dom skall flagga in till Sverige om dom får tonnageskatt. Det dom sagt är att dom flaggar ut från Sverige om dom inte får tonnageskatt. Och det fick dom inte, därför flaggade dom ut. Det är en väsentlig skillnad på dom två kraven.
      ACL kanske målade in sig i ett moraliskt hörn men tex tankredarna har hela tiden varit tydliga med att dom behöver ”likvärdiga villkor” som tex Danmark. Och det innebär så mycket mer än tonnageskatt så dit är det långt kvar.
      Hade tonnangeskatten kommit när den skulle för tio år sedan så kunde den varit bra, nu kan det nog tyvärr kvitta.

      • Robert Karlsson

        Skriv en kommentar…Jamen dåså När de befintliga fåtal fartygen som är kvar har gjort sitt, så är det finito. Så varför ett sånt ståhej om att få tonnageskatt då? Om avsikten inte har varit en ökad inflaggning.?

        • Jonas

          Hör du nått ståhej, från nån av dom det verkligen berör alltså?
          Svensk Sjöfart (fd SRF) är naturligtvis glada då dom kämpat för detta men det är inte dom som skall ta beslut om flaggskiften utan dom enskilda medlemmarna.
          Och Sjöfartstidningen är i deras ledband av naturliga skäl.

  • Håkan Johansson

    Varför finns det fortfarande 2 sjöbefälsskolor i lilla Sverige. Dessutom köper dom här skolorna in massa modern teknik precis som inget här hänt på Arbets marknaden till sjöss. Även lärarna m.m får sluta dröma om fornstora dagar. Det duger inte med säga att det alltid har funnits konjunktur svängningar inom sjöfart. Detta som förklaring till avgångs eleverna som har läst till något som inte efter frågas.

  • Fredrik Ahlman

    Se det positivt, nu kan det bara bli bättre! ICS/ BIMCOs Manpower rapport förutspår en god framtid för befäl. Den räknas som en ganska säker källa. Man talar om en brist i världen, i värsta fall upp mot 150.000 befäl vid 2025.
    https://www.bimco.org/News/2016/05/17_BIMCO_Manpower_Report.aspx

    • Anders Strömstedt

      Hur gick det för de svenskar som jobbade ute ”i världen”? Har för mig att de förlorade rejält mot skattemyndigheten.
      Ända möjligheten för svenskt sjöbefäl att jobba för utländska rederier är att inte bo i Sverige. Är man beredd på det så finns det goda förutsättningar till en bra karriär.

      • Fredrik Ahlman

        Det skulle behöva till en ändring av 183-dagars regeln, förändring av oceanfart till fjärrfart. Någon sådan ändring är fn inte aktuell enl en skriftlig fråga i riksdagen nyligen. Jag ville bara visa möjligheten som rapporten pekar på.

  • Joel Magnusson

    Angående underrubriken ”nästan 70 000 fartyg är lite missvisande när det i brödtexten står 60 993

    • Lars Andersson

      Hej Joel, tack för påpekandet – det är nu ändrat! Mvh Lars Anndersson, reporter

  • Björn Holm

    ”Alla” är positiva till tonnageskatten och ”alla” säger att det blir fler Svenskflaggade fartyg och fler jobb. Det har varit ”bråttom” att få till tonnageskatten!

    Skall bli mycket intressant att se hur många fartyg som får ”bråttom” att flaggas in.

    • Jonas

      Har du hört nån som är på gång Björn?
      Jag har det inte.

      • Björn Holm

        Nej, inte vad jag har hört om, men det finns ju rederier som mer eller mindre lovade att flagga in när tonnageskatten kommer…

        • Jonas

          Är du säker på att dom sa ”när tonnageskatten kommer”? Och inte ”när vi får likvärdiga villkor”?

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.