Kommunal medfinansiering en oväntad stridsfråga

Nu ligger det en proposition på riksdagens bord där regeringen föreslår att kommuner skall kunna vara med och finansiera projekt i sjöfartens infrastruktur. Det här är en del av den handlingsplan för sjöfarten som regeringen presenterade i början av året.

Det här har nog de flesta trott vara en okontroversiell fråga särskilt som man redan idag kan delta i finansieringen av statliga vägar och järnvägar. Flera projekt som bygger på kommunal medfinansiering, däribland farleden till Gävle, är antingen redan igång eller på planeringsstadiet.

Få hade alltså räknat med att det skulle bli en stridsfråga, men Socialdemokraterna har skickat en så kallad kommittémotion till Konstitutionsutskottet där man försöker stoppa kommunal medfinansiering i infrastrukturen till sjöss.

”Vi anser att infrastruktursatsningar ska styras utifrån nationella behov på en samhällsekonomiskt rationell grund, inte av enskilda kommuners eller regioners ekonomiska styrka och möjligheter till politisk påtryckning. Det statliga ansvaret för en sammanhållen planering av utbyggnaden av Sveriges infrastruktur riskerar att påverkas negativt av propositionens förslag. Statens prioriteringar ska inte på det föreslagna sättet kunna påverkas av vilka kommuner som kan skjuta till ett bidrag. Risken finns att frivilligheten för kommunerna att lämna bidrag blir till en ”frivillighet” att skjuta investeringen på framtiden eller helt avstå från den. Vi yrkar därför avslag på denna utvidgning av de nämnda principiella skälen”, skriver Björn von Südow m. fl.

Visst stöd får man också från Vänsterpartiet som i en motion skriven av Ulla Andersson m fl där man visserligen säger att man inte är principiella motståndare till medfinansiering men att ”kommuners och landstings medfinansiering till sjöfartsinfrastruktur ska inte vara en förutsättning för genomförande av statliga projekt”.

Det här är ju något märkligt. Hamnar är i huvudsak en kommunal angelägenhet, och man får vara med och finansiera väg- och järnvägsanslutningar. Men på den våta vägen till hamnen, då är det stopp om motionärerna får som de vill. Propositionens innebörd är ju att de kommuner och landsting som vill vara med, därför att man tror det är bra för kommunen, inte att man tvingas till det.

Enligt socialdemokraterna saknas det kommunal kompetens på detta område och man menar tydligen att en kommun har ett för snävt perspektiv på något som är en nationell angelägenhet. Nu är väl inte risken särskilt stor att en kommun kommer rusande och erbjuder staten miljoner om just deras hamn får bättre förbindelser sjövägen. Skulle någon trots allt göra det, så är det väl bara för staten att tacka nej, om man anser att projektet inte håller ett riksintresse?

Skulle regeringen få backning på sin proposition så innebär det en fortsatt särbehandling till nackdel för sjöfarten jämfört med landtransportslagen. Är det något som är skadligt för helheten när det gäller Sveriges infrastrukturbehov så är det ju just detta. Sen är frågan också vad som händer med de projekt som redan är igång? Annars finns det ju bara ett alternativ om transportslagen skall ha lika förutsättningar – att ta bort möjligheten för medfinansiering i vägar och järnvägar. Är det det Socialdemokraterna vill?

Frågan är om detta egentligen handlar om sjöfart eller om det är en del av den positionering partierna gör inom många områden inför den kommande valrörelsen.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.