Kärnan i Mærsk

Containerfartyg, terminaldrift samt olja och gas – A. P. Møller Mærsks kärnverksamheter på ett bräde. 

I samband med att A.P. Møller-Mærsk sålde samtliga sina aktier i färjerederiet DFDS Seaways, framhöll koncernledningen att man ville fokusera på sina kärnverksamheter. Detta är i för sig ingen nyhet men vilka är då den danska storkoncernens, rankat bland världens 100 största bolag av Forbes, viktigaste affärsenheter? 

Tar man ett titt på koncernportföljen så finns en lång radda bolag som under 2012 genererade USD 59 miljarder i intäkter tillsammans (i princip en tredjedel av Sveriges varuexport samma år) – fyra av dessa bolag tillhör koncernens kärna: Maersk Line, APM Terminals, Maersk Oil och Maersk Drilling. 

Fyra ska bli fem

Det är värt att notera att en gammal storspelare som Maersk Tankers, som under många år kämpat med lönsamheten, inte är med i de-fyras-klubb. Men nyligen framkom att bolaget tillsammans med Maersk Supply Service, Svitzer och Damco under 2014 ska bilda en ny affärsenhet under namnet Services & Other Shipping och också ingå bland kärnverksamheterna. 

Då återstår bara Maersk FPSOS, Safmarine (container och breakbulk) samt Dansk Supermarked (ägs av A. P. Møller-Mærsk och F. Salling A/S) som bland annat driver för oss svenskar den kända livsmedelskedjan Netto, bland koncernens affärsområden som inte tillhör kärnverksamheterna.

Under 2011 inleddes en process att integrera Safmarine allt mer med storasyster Maersk Line, en jakt på synergieffekter helt enkelt. Det vore tämligen intressant att veta hur koncernledningen på Esplanaden 50 i Köpenhamn tänker hantera varumärket Safmarine på sikt? Maersk FPSOS som bygger, installerar och opererar enorma flytande produktions-, lagrings och lossningsenheter för olja och gas, blev en egen affärsenhet först 2008. Kommer den fortsätta som det eller slussas in i Maersk Oil eller Maersk Drilling? Och hur länge kommer Mærsk vara involverat i livsmedels- och dagligvarubranschen? Många frågor som ni märker.

Finns över hela världen

Här följer i alla fall några informativa rader om dagens fyra kärnverksamheter:

Maersk Line, som under 2012 gjorde en rörelsevinst på USD 461 miljoner, kontrollerar en flotta – ägda och inchartrade – på 550 fartyg. Det är världens största containerrederi. Det första Maersk Line-fartyget seglade redan 1904. Rederiet har haft en betydande roll i containeriseringen av världshandeln och opererar för närvarande världens två största containerfartyg, Mærsk Mc-Kinney Møller och Majestic Mærsk.

APM Terminals, läs mer om deras Göteborgsverksamhet här, rörelsevinst USD 723 miljoner 2012, är idag en av världens största hamn- och terminaloperatörer. Företagets historia tog sin början i Brooklyn, USA, 1958 då A. P. Møller drog igång en mindre terminaldrift för styckegods. 17 år senare låg man bakom New York/New Jerseys första dedikerade containerterminal. Men det var först i början av 2000-talet som APM Terminals, med verksamheter i 68 länder idag, blev ett självständigt bolag även om det råder delade meningar om hur ”oberoende” Maersk Line man egentligen är. Inte minst är den frågan aktuell i Göteborgs hamn.

Maersk_Giant_web

Maersk Drillings borrigg Maersk Giant. Foto: Maersk Drilling

Maersk Drilling, rörelsevinst 359 miljoner 2012, äger och opererar 26 borriggar och utför uppdrag åt många olika oljebolag. Bolaget tog sin början 1972 då Mærsk Storm Drilling Company och Atlantic Pacific Marine Corporation bildades för att bland annat köpa två pråmbaserade riggar.

Maersk Oil, rörelsevinst 2,4 miljarder 2012, började sin verksamhet i den danska delen av Nordsjön på 1960-talet men är idag verksamt även på de brittiska och norska sektorerna av Nordsjön samt Qatar, Algeriet, Kazakstan, Angola, Mexikanska golfen, Brasilien och Grönland. Man producerar över 600.000 fat olja om dagen och en miljard kubikfot gas.

Kommentarer

  • anonymous

    ”ju större man är desto hårdare faller man” :-D))))

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.