Global eller regional – skillnaden mellan Danmark och Sverige

Varför är Danmarks sjöfartsnäring en framgångssaga medan den svenska backar? Enligt professor René Taudal Poulsen vid Copenhagen Business School finns det flera orsaker, inte minst historiskt och det visar hans presentation på Sveriges Redareförenings seminarium om svensk sjöfart i ett nordiskt perspektiv.

Ett av det viktigaste var synen på sjöfart.

– I Danmark ses sjöfart som en global industri som inte är så hårt kopplad till den danska infrastrukturen, sade Taudal Poulsen och påpekade att politiken ligger under näringsministern.

Sverige ses sjöfarten framförallt som en del av den nationella infrastrukturen för den svenska industrin och frågan ligger därmed under infrastrukturministern.

I Danmark har näringen också lyckats leverera sysselsättning och tillväxt även under svåra tider, man har kunnat producera det politiker vill. I Sverige är bilden någon annorlunda. På 70-talet föll en stor del av den svenska sjöfarten på grund av fel tajming, medan de danska var betydligt mer konservativa i sina investeringar. Ur svenska rederikonkurser växte dock nya verksamheter upp men där en stor del såldes utomlands på 90-talet. Trots det finns det svenska rederier som lyckats utveckla verksamheter och innovationer inom nischmarknader som ger förutsättningar för en positiv framtid, menar Taudal Poulsen.

Han är en försiktig general. Trots flera försök att få honom att tala om för svenska politiker vad som krävs för en lyckosam sjöfartspolitik var han noga med att påpeka att det var deras beslut (även om han lyckades på ett snyggt sätt flika in att enligt danska rederier hade avsaknaden av tonnageskatt och DIS inneburit att de flyttat verksamheterna till Singapore eller någon annanstans).

Betonar kompetensbehovet.

– Det krävs ständig uppgradering om vi skall kunna möta morgondagens utmaningar, säger Taudal Poulsen samtidigt som han ställer ett antal frågeställningar till intressenterna som måste besvaras enligt honom om svensk sjöfart skall kunna utvecklas:

Politiker måste fråga sig själva om de verkligen vill ha en global sjöfart och vad som då krävs.

Näringen behöver fråga sig om den verkligen har den tekniska och kommersiella kompetens som krävs för att ta tillvara den uppgång som kommer, ingen vet när men den kommer, också inom de nya marknaderna som arktisk sjöfart och vindenergi. Om den tror det och kan bygga substantiell verksamhet inom dessa områden så måste politikerna fråga sig vad de kan göra för att stötta detta.

Rederinäringen måste fråga sig om man kan presentera ett positivt resultat och tillväxt. Inte bara klaga på att den haft problem med tidigare sjöfartspolitik, utan visa att man kan bidra till och lösa en del av framtidens problem.

 – För framtidens svenska sjöfart blir det betydligt mer positivt om man kan demonstrera att man kan göra skillnad, säger Taudal Paulsen.

 Det är intressanta, och spännande, frågeställningar han formulerar. Kan vi då leverera på ett sätt som ger svensk sjöfart möjlighet att växa igen? Det är klart att vi kan. Sverige är ett land byggt på sjöfart, vi har ännu kvar kunskap och kompetens, vi har en sjöfart som bygger på svenska värderingar inom miljö- och sjösäkerhetsområdet. Vi är kommersiellt och tekniskt duktiga, annars hade vi aldrig varit ett av världens mest utrikeshandels- och sjöfartsberoende länder.

 Det som krävs är att vi får med politikerna på banan också när det gäller faktiskt Sveriges viktigaste basnäring, den som bär det övriga näringslivets transporter till kunder och från leverantörer på andra sidan vattenbrynet och inte minst fler människor till och från detta land än flyget. Jag vet att det kan låta pretentiöst, men det är inte mindre sant för det

Fast skall vi få tryck på politikerna krävs ett engagemang från samhället i stort. Det är en utmaning.

Regeringens handlingsplan och Sjöfartsforums strategi blir viktiga verktyg inför framtiden men jag vill lansera några nyckelord (utan inbördes rangordning) inför det som krävs om svensk sjöfart skall utvecklas: 

1. nytänk

2. entusiasm

3. kreativitet

4. kompetens

5. intresse

6. en massa pengar.

Här kan vi prata utmaning av stora dimensioner, men en sak är klar – lyckas vi hitta svar på punkt 1-5 så minskar tröskeln för punkt 6 rejält.

 

Kommentarer

  • Lena Göthberg

    Rolf, jag tycker nog att de perspektiv som René Taudal Poulsen redovisade det historiska perspektivet på är mer viktiga; strategi/know-how/teknik/policy. P 1-5 tycker jag att jag ser exempel på varje dag numera. Bollen är redan i rullning.
    Vi måste bara bli bättre på att kommunicera hur bra vår näring är, både till varandra men också externt – vi jobbar ju i världens mest spännande bransch!

  • Alrik van Fladen

    Global, regional … minimal !

    Minimal är rätta ordet för den finländska flaggan. Efter 30 år av holländsk expansion har marknadsandelen blivit minimal.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.