Diskutera mera – det tjänar sjöfarten på

Det är roligt och nyttigt att läsa kommentarerna som ni läsare skriver till notiser och artiklar vi lägger ut på nätet. Ibland hettar det till i debatten, ibland är det någon som rättar det vi har skrivit och ibland är det någon som är insatt i något som tillför kunskap i ett ämne.

Ett exempel på det senare är Robert Quiding som genom sin kommentar till en alldeles vanlig, rutinmässig notis om ett företags halvårsbokslut kan bidra till vår syn på hur och varför ett av Sveriges idag två rederier noterade på Stockholmsbörsen en gång började sin resa. 

1966 var det som idag är Stena-koncernen i en otroligt expansiv fas. Skeppsredaren Sten Allan Olsson behövde mer utrymme för att husera sin ständigt växande personal. På Västra Hamngatan i Göteborg fanns en fastighet som han kastade ögonen på. Ägare var ett rederi med anor från 1880-talet men som nu var på fallrepet.

Rederiet hade en liten kusttanker i flottan men ägde också huset och det var enligt Robert Quiding, som var med när grunden till dagens Stena-koncern lades, fastigheten som Sten var ute efter. Kusttankern såldes efter några månader men i affären ingick också rederinamnet Concordia.

Hur sedan dagens Concordia Maritime blev det rederi det är i dag är en annan historia.

Ni läsare besitter en enorm kunskapsmassa och genom att kommentera och diskutera på vår sajt i såväl stort som smått bidrar ni till att den växer ännu mer.

Kommentarer

  • Anonymous

    Häromdagen välte en husbåt i Malmö. Tydligen 40 personer ombord. Skålade alla uppe på väderdäck så är det inte så konstigt att stabiliteten försvann.Kunde vara ett kul inslag om ni skrev om detta. Och hur lösningen blev efter haveriet.
    Kanske det går att skriva lite om den ”exploderande” husbåtsmarknaden, med mer eller mindre konstiga flytetyg.

    Så även om inte detta är ”sjöfart” så är det fartyg till sjöss.

  • Leif Remahl

    ”Diskutera mera”, det gör vi så gärna! I debatten om svensk sjöfarts vara eller icke vara är det i mitt tycke väldigt tyst om befraktningsfrågorna dvs det som redarna och därmed besättningarna lever av. Hur är det egentligen? Är de svenska redarna duktiga på marknadsföring? Är de konkurenskraftiga? Var står svensk basnäring och verkstadsindustri som ju är grunden till vår välfärd? Eftersom dessa frågor sett från åskådarplats mycket sällan diskuteras i massmedia när det gäller transporter tänker jag vara uppkäftig och ställa frågan till redare, befälhavare och besättningar m.m. Hur duktiga är ni egentligen? Kanske en provoserande fråga, men det vore roligt att se om någon tar upp den kastade handsken.

  • anonym

    Bra frågeställning !
    Det som har hänt ombord de sista 20 åren i svenska fartyg och rederier är att man har satt ett väldigt fokus på kostnader och gjort besättningarna kostnadsmedvetna , man har också lyckats uppnå högre teknisk utnyttjanegrad av fartygen , mer driftstid och utnyttjanegrad och färre driftstopp.
    Fokus på säkerhet från omvärlden har ökat och man har lyckats med att förnya sitt tonnage där man måste pga marknadskrav .
    Man har lyckats pressa ner kostanden för ombordpersonalen , med hjälp av fackföreningar och man har även lyckats att få ner antalet ombordanställda genom minimibesättningar.
    Man kan så här till att börja med konstatera att de svenska sjömännen är kostadsmedvetna .
    Och man kan också konstatera att de svenska rederierna är duktiga på driftsekonmi vad gäller fartyg . Lite svar från sjömansidan ,,, låt bollen rulla .

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.