EU ETS kräver korrekt data

Att EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU ETS, introduceras för sjöfarten i år har förhoppningsvis inte undsluppit någon. Precis som utvecklats i Sjöfartstidningen i början av Januari kommer detta medföra merkostnader för transporter, men även andra förändringar.

Omedelbara konsekvenser som vi ser ett behov för är korrekt data relaterat till bränsleförbrukning och resulterande utsläpp. Kravet på årlig verifikation av utsläppsdata (MRV i EU och Storbritannien samt globalt IMO DSC) kvarstår, men detta kommer inte vara tillräckligt ur ett kommersiellt perspektiv för många aktörer när ETS implementeras. Det finns nu ett behov av att bränsle- och utsläppsinformation verifieras kontinuerligt.

En fartygsägare som vill överföra ETS-kostnaden till transportköparen kan inte vänta ett år för att bestämma kostnader relaterade till utsläppsrätter. Dessutom, om ansvaret ligger hos den tekniska managern, måste informationen från denna gå först till fartygsägaren och sedan till transportköparen. Vi kan även till exempel se att i vissa branscher tar transportköparen över ansvaret för att köpa utsläppsrätter, eftersom de anser sig kunna göra detta mer kostnadseffektivt. Detta blir snabbt en komplicerad affär.

En fartygsägare som vill överföra ETS-kostnaden till transportköparen kan inte vänta ett år för att bestämma kostnader relaterade till utsläppsrätter.

För att en redare ska kunna skicka utsläppsdata i rätt takt krävs tillförlitliga, automatiserade system för hantering av verifierad data mellan de olika aktörerna. Utan sådana lösningar riskerar vi att ETS blir en ohanterbar administrativ börda för den maritima industrin.

På DNV har vi under åren byggt upp omfattande erfarenhet av att jobba med verifikation av utsläppsdata som följd av lagkraven. Vi såg tidigt ett behov av mer kontinuerlig verifiering. Vad har vi då lärt oss av den här första tiden? Den största lärdomen är kanske relaterad till datakvalitet. När verifikationen görs kontinuerligt uppdagas ett antal brister i den dagliga informationen. Datan är helt enkelt inte tillräckligt bra, och detta blir ett stort problem och på DNV menar vi att detta kommer att bli en utmaning för industrin. Men genom kontinuerlig uppföljning kommer datan bli bättre och bättre, vilket skapar förtroende för informationen genom alla led i värdekedjan. Vi ser detta tydligt hos de aktörer som använder kontinuerlig verifikation av sin konsumtions- och utsläppsdata.

En uppenbar nytta med ökat fokus på korrekt data och att denna delas på ett transparent sätt mellan alla aktörer är att det kommer att ge ytterligare fokus på energieffektivitet. Detta för att minska energikonsumtionen och de resulterande utsläppsrättskostnaderna. Trots att vi har haft regelverk kring energieffektivitet sedan 2013, så har många rederier fortfarande stor potential att hämta ut vad gäller såväl organisatorisk, operationell som teknisk effektivisering för att minska energiförbrukningen. För oss som har jobbat med denna fråga länge blir det ju både lovande, vi kommer ha fullt upp framöver, men samtidigt sorgligt, borde vi inte ha kommit längre? Positivt är att vi ser globalt att transportköpare börjar engagera sig på nya sätt, exempelvis genom att driva på installation av segel eller andra större investeringar på fartyg.

Introduktionen av ETS kommer medföra utmaningar för industrin, och säkerligen leda till mycket diskussion mellan olika aktörer. Låt oss då även hoppas att ETS och ett större fokus på datakvalitet ger både möjlighet och orsak för många rederier att fokusera ytterligare på energieffektivitet och minska energiförbrukningen. Det kommer vara helt avgörande framöver när nya och mer kostsamma energibärare börjar användas inom sjöfarten.

Mikael Johansson, ansvarig för DNV:s maritima rådgivning i Sverige och Danmark.

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]