Går 2M samma öde till mötes som P3?

Samarbetsavtalet mellan Maersk och MSC är nu ute på ”remiss”.  I FMC är två delegater av fem emot, eller i varje fall tveksamma, och ESC knorrar och undrar varför avtalet inte nämner något om vad som är ”in it for the Customers”. Stora avlastare i Europa vill ha del i besparingarna.

Ser man det med rederiögon – inte bara 2M utan över hela linjen – är besparingarna genom alliansbildandet ett instrument för att försöka återgå till lönsamhet i traden och de har säkerligen ingen ambition att kompensera avlastare genom att fördela besparingar. Man hävdar att det operationella samarbetet ger kunderna ett bredare service utbud med flera direkthamnar, bättre frekvens etc. Samtidigt är man inne på att ytterligare dra ned på farten (slow steaming) och steg 2 i denna process har döpts till ”speed equalisation”. Denna ytterligare anpassning av farten utgör ett bekymmer för importörerna i deras just-in-time-logistik och det kanske snart är dags att införa express-linjer med full-speed ahead som säljargument mot en förhöjd frakt.

Man brottas med stor överkapacitet, som troligen är mera plågsam än man vill medge och trots att man är mitt uppe i en hektisk skeppningssäsong fortsätter fraktraterna att falla. De numera (minst) månatliga försöken att lyfta raterna har ingen effekt och får nu 2M inte godkänt finns det knappast fler livlinor att klamra sig fast vid. Allianserna G6 (sex partners), CKYHE (fem partners) och det tilltänkta O3 (tre partners) kan räkna med reviderad syn från myndighetshåll och det är upplagt för en problematisk tid för linjerna i de öst-västgående traderna, för det handlar inte enbart om Fjärran Östern/Europa. 

 

   

 

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]