Jag såg i min kristallkula i våras att rörelser mellan linjerna/allianserna mycket väl kunde inträffa inom 9-12 månader.
Sedan det skrevs, har fraktraterna åkt berg- och dalbana och mönstret har varit frakthöjningar den 1:e i varje månad, som efter 7-10 dagar åter fallit tillbaka med en nästan hörbar duns och så ser det också ut för augusti månad. Nu kan man faktiskt skönja viss aktivitet, då ägarna börjar tappa tålamodet i allt högre grad. Sålunda har det under sommaren gått rykte om att American President Lines (APL) som administreras av Neptun Orient Lines (NOL) men ägs av ett företag med namnet Temasek (singaporianska myndigheter) är på försäljningslistan och sjöfartspressen har redan utsett en möjlig köpare i Hongkong-baserade Orient Overseas Container Line (OOCL) i dagligt tal (åtminstone i Sverige) dubbel-OCL. APL säges vara svårsålt då man äger ’gammalt’ tonnage (3-5 år!) men opererar helt nya charterfartyg á la 14000+ och inte som de flesta andra har eller har i beställning 18000+ fartyg. Det tycker jag tyder på en hälsosam försiktighet i en tid av överkapacitet och blankning av avgångar. Dessa blankningar motsvarar f.n ca 36.000 teu per vecka Asien/Europa eller ca 10% i en normal trade och skapar irritation bland fraktkunderna, då allt blir minst en vecka försenat.
Det som i dagarna fått kristallkulan att hoppa är att det kinesiska myndigheterna nu också tappat tålamodet ’efter massiva förluster sedan 2011’ och har utsett en kommitté bestående av två man från Cosco och tre från China Shipping Container Line (CSCL) att utarbeta ett förslag på hur dessa två myndighetsägda linjer kan bli ett framgångsrikt sådant
En sådan utveckling skulle inte bara föra upp detta rederi till fjärde plats efter de båda 2M-bröderna Maersk och MSC samt trean fransoserna CMA-CGM. Det skulle förmodligen innebära förändringar i allianserna som t ex ett J3 där de tre japanerna skulle hålla till och kanske nationalistkänslor även fick taiwaneserna Evergreen och Yang Ming att se gemensamt på framtiden. Och när vi är inne på den vägen 😉 ; koreanerna Hanjin och Hyundai.
Konsolidering, inte bara affärsmässigt utan också kulturellt, kan bli den nya vägen som inom några år leder till starkare och dugligare ledningar. Ledningar, som inte bara beställer världens största för rubrikernas skull, utan skaffar sig kunskap om hur marknaden på sikt ser ut. Den nuvarande beställarvågen har ju helt missat Kina’s ambition att stärka hemmamarknaden genom bl a inbromsning i utrikeshandeln. Borde inte sådana rykten väga minst lika tungt som en eventuell bränslebesparing?
Och vad sker i Europa? Tja, Maersk har ju svalt två sådana storheter som SeaLand & P+O, så varför skulle inte HapagLloyd kunna passa och så får man chilenska CSAV, så att säga, på köpet.. Hapag har ju omgivits av rykten om viss ägareförändring Fast ett sådant övertagande ligger troligen ett stycke bortom det som kan ske i Asien.