Den svenska och danska Svea Corona

I början av februari 1984 kunde de som besökte Åbo hamn förundra sig över att två av Silja Lines ”fransyskor”, båda med namnet Svea Corona, låg i Åbo hamn. Den ena med hemmahamn Stockholm och den andra med Esbjerg. På bilden ovan, tagen den 6 februari 1984, ser vi ”originalet” till höger, med hemmahamn Stockholm. Till vänster i bakgrunden, vid Silja Lines färjeläge, den andra Svea Corona (ex Dana Gloria, ex Wellamo) med hemmahamn Esbjerg. DFDS skorstensfärger och logga är redan övermålade och målning av Silja Line-text och logga pågår.

Vad det handlade om var att Silja Line-ägarna svenska Johnson Line och finländska Effoa hade avtalat med amerikanska McDonald Enterprises – dåvarande ägare till kryssningsrederiet Princess Cruises – om att inleda en ny kryssnings- och biltrafik på den amerikanska västkusten. För verksamheten bildades ett konsortium i vilket Johnson Line och Effoa hade en sammanlagd andel om 50 procent.

Trafiken skulle inledas med Svea Corona, som efter ombyggnation på Oskarshamns varv fick namnet Sundancer. Första sommaren skulle hon kryssa med upp till 700 passagerare mellan Vancouver i British Colombia och Haines/Skagway i Alaska. Bildäcket fanns kvar med plats för 150 bilar och husvagnar. Till hösten skulle Sundancer flytta söderut för trafik från Los Angeles till Mexiko.

Eftersom nybygget Svea inte skulle levereras förrän våren 1985 behövde Johnson Line en ersättare för Svea Corona på linjen Stockholm–Mariehamn–Åbo. DFDS hade en lämplig färja, Dana Gloria, som var systerfartyg till Svea Corona. Hon hade levererats till Effoa som Wellamo, men såldes till DFDS 1981. Effoa hade då tagit leverans av nybygget Finlandia.

I Marko Stampehls ypperliga fleet list i Silja Lines historik Femtio år med Silja (författare Thure Malmberg) kan man läsa att chartern för Johnson Line inleddes 3 februari 1984. Då låg hon redan i Åbo hamn. På några dagar blev Dana Gloria en ny Svea Corona och gjorde sin första resa från Åbo till Stockholm den 6 februari enligt historiken. Gamla Svea Corona gjorde sin sista resa på Åbolinjen den 3 februari.

Dana Gloria i Åbo hamn 1 februari 1984 med DFDS skorsten och text.

2 februari har Dana Gloria fått Johnson Lines skorsten.

Den 6 februari har ursprungliga Svea Corona förtöjt vid den kaj där Dana Gloria låg. Notera att stjärnan i skorstenen saknas, den har flyttats över till nya Svea Corona.

Danska Svea Corona vid Silja Lines terminal den 6 februari, snart redo för trafik. Det är bara Silja Line-texten på sidan som ska färdigställas.

Svea Corona på utgående från Åbo i klart vinterväder 17 februari 1984.

Svea Corona på ingående till Åbo 9 maj 1985. Samma dag anlände nybygget Svea till Åbo på sin jungfruresa.

Hur gick det för den första Svea Corona som Sundancer? Inte speciellt bra, framgår det av Silja-historiken. Hon hade inte varit länge i trafik när hon den 30 juni 1984 fick allvarliga skador efter att ha gått på ett undervattensgrund. Fartyget kördes upp på grunt vatten vid Vancouver Island för att inte sjunka. Sundancer deklarerades som en totalförlust och vraket såldes till grekiska Epirotiki Lines. Hon återuppstod som Pegasus men råkade ut för en brand i Venedig 1991. Efter tre år som vrak såldes hon till Strintzis Lines för att åter bli bil- och passagerarfärja med namnet Ionian Express. Under ombyggnationen 1984 fick hon åter eld ombord. För tredje gången förklarades fartyget en totalförlust och denna gång blev följande etapp upphuggning i Aliaga 1995.

Danska Svea Corona gick i trafik på Åbolinjen i drygt ett år tills hon ersattes av nybygget Svea. Hon återlevererades till DFDS och fick tillbaka sitt föregående namn Dana Gloria. 

Silja Lines ”stora fransyskor” var uppföljare till de mindre färjorna Aallotar och Svea Regina från 1972, med vilka Silja Line inledde åretrunttrafik på linjen Stockholm–Helsingfors. Alla fem fick smeknamnet fransyskor eftersom de var byggda på varvet Dubigeon Normandie i Nantes, Frankrike.

Det fanns tre ”stora fransyskor”, Svea Corona, Wellamo och Bore Star, alla levererade under 1975. De beställdes av Silja Lines på den tiden tre ägarrederier (Svea, Effoa och Bore) för att ersätta de ”små fransyskorna” på Helsingforslinjen. Svea Corona var först i trion och gick för det mesta på linjen Stockholm–Mariehamn–Åbo. Wellamo var nummer två och sysselsattes på linjen Stockholm–Helsingfors tills hon såldes till DFDS och ersattes av Finlandia. Bore Star gick likaså i huvudsak på Helsingforslinjen men togs 1980 över av Effoa och blev Silja Star. Från 1981 gick hon som par till Svea Corona på Åbolinjen. Silja Star var den sista fransyskan på Åbolinjen och ersattes av nybygget Wellamo i början av 1986.

Mer om fransyskornas öden och äventyr kan man läsa exempelvis på faktaomfartyg.se.

Kommentarer

  • Anonymous

    Pär-Henrik stort tack för historiken om ”de stora” fransyskorna och fina bilder.

  • David Mandt

    Tack för en fin sammanfattning av historiken, samt de fina bilderna! Trist att ”Svea Corona” blev så otursförföljd … ?

Artikeln är stängd för fler kommentarer