Fotograf: Privat

Som man ropar får man svar

Jag har vid några tillfällen i denna blogg varit lite taggigt uppmanande till de som söker forskningsprojekt om att man behöver öka kvaliteten i ansökningarna och inte minst involvera näringslivet på ett mer aktivt sätt än att man skriver en avsiktsförklaring, lovar sitta i en referensgrupp några timmar per år eller liknande. Jag har också varit tydlig med vikten av att beskriva forskningshöjden i projektet och tänkt angreppssätt.

Jag beslutade i höstas att avsluta den riktade satsningen på vintersjöfartsforskning i en svensk-finsk kontext. Den har pågått länge och i monetära termer varit liten. Tanken var att området vintersjöfartsforskning därmed skulle få ökad, inte minskad, uppmärksamhet från det samlade forskarkollektivet. Jag är glad att kunna konstatera att talesättet som man ropar får man svar tycks gälla även i detta fall.

Jag ser nu, efter sammanträde i dagarna två med portföljstyrelsen där vi behandlat 43(!) projektförslag (så kallade TG0:or), att vi fått in flera förslag inom vintersjöfartsområdet från olika aktörer och konstellationer. Men jag ser också att trycket är högre än tidigare, att projektförslagen i genomsnitt är mer genomarbetade och att konstellationerna ofta är bättre sammansatta. Dessutom har många tagit till sig av att vi nu allt mer trycker på att man ska beskriva jämställdhetsaspekter och -konsekvenser av sitt förslag. Detta sker dock framförallt i nästa steg – för dem som tar sig igenom det nu tightare nålsögat – till en fullständig TG2-ansökan.

Vi ser hur omvärldsförändringa ger avtryck i forskarkreativiteten

Jag ser tydligt i ansökningarna att den breda ansats vi har i Trafikverkets FOI-plan inom sjöfartsportföljen bär frukt. Vi får in ansökningar inom alla brett utpekade områden. Vi ser hur omvärldsförändringar och -händelser ger avtryck i forskarkreativiteten – nu senast bland  annat genom ansökningar med koppling till det fruktansvärda oljeutsläppet när Marco Polo gick på grund men också med koppling till det förändrade säkerhetsläget och Sveriges Nato-anslutning.

Något som också är nytt är att ett TG0-godkännande har en bäst-före-datum. Man måste komma in med en TG2 inom ett år från beslutsdatum därefter gäller inte det positiva beskedet längre. Det är inte heller för att vara grinig utan snarare för att ni som söker inte ska behöva lägga tid på en ansökan som av någon anledning blivit inaktuell vilket till exempel kan ske om någon annan aktör kommer in under tiden med ett projektförslag som ”kör om” och beviljas för uppstart.

Vad annat har då hänt inom Sjöfartsportföljen under senare tid? Jo, vi har fördubblat satsningen på programmet Hållbar Sjöfart som Lighthouse driver med den äran. Vi har engagerat oss i den satsning Nordic Energy Research gjort på området vilket inneburit en uppväxling av våra nationella medel. Vi har dessutom planeringen i full gång för höstens rivstart med FoI-dag i portföljen den 4 september som du finner mer info om i Sjöfartstidningens kalender!

Kommentarer

  • Ulf Netsö

    Jag anser att när man söker bidrag för forskning, så skickas man till höger och vänster och ingen vill ta ansvar, tror många sitter på lösningar, men ger upp för byråkratin är så invecklad

    • Rikard Engström

      Hej Ulf – jag vill börja med att be om ursäkt för långsamt svar. Jag bevakade mitt inlägg dåligt och missade helt enkelt kommentaren.
      Det finns flera olika forskningsfinansiärer som du också märkt. Inom sjöfartsområdet kan man söka medel från Trafikverket (som är den aktören som har den största ”öronmärkta” potten). Men man kan också beroende på vad man har för projekt söka statliga medel från t ex Vinnova och Energimyndigheten. Sedan finns det ett antal privata finansiärer och stiftelser (t ex Stiftelsen Sveriges Sjömanshus). Akademin har också interna medel som i viss utsträckning kan användas. Så som forskare gäller det att dels ta fram forskningsidén men också att rikta den till rätt aktör. I bästa fall kan den man söker hos tipsa om annan aktör om man inte anser att den kommit rätt. I så fall är nog bollandet att betrakta som positivt. Men sedan finns det förstås också projekt som inte finner extern finansiering av olika orsaker. För just Trafikverkets sjöfartsportfölj är vanliga orsaker till avslag att det är att betrakta som utrednign eller verksamhetsutveckling snarare än forskning men också förstås att föreslaget projekt helt enkelt inte klarar de kvalitativa måtten.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]