Rymd och sjöfart i symbios

Christer Fuglesang är… Ge dig nu Rikard, ALLA, vet vem Christer Fuglesang är! ALLA. Jo, alla vet nog att författaren till bloggen nedan är Sveriges första astronaut. Men alla vet inte att Christer är professor vid KTH och har en viktig roll som strategisk rådgivare åt Saab. I och med dessa roller bidrar han till att utbilda morgondagens ingenjörer och forskare men också till att utveckla morgondagens kommunikationssystem för en mer hållbar sjöfart. Låt Christer, I SIN BLOGG, ta dig med på ett äventyr i tre dimensioner – från ett Orustbygge, via rymdfärd i ett Amerikabygge och sedan mot utvecklingen av framtidens kommunikationssystem för bl a sjöfarten i ett, åtminstone delvis, Sverigebygge!

Rikard Engström,
Styrelseordförande Sjöfartsportföljen


Christer Fuglesang styr sin pappas båt Windlady. Foto: privat

December 1979 seglade jag över Atlanten med min pappa och två kompisar på Windlady, pappas Najad-34. Det tog 21 dygn från Kanarieöarna till Barbados. Mer isolerad har jag nog aldrig varit. Den enda radio vi hade var en VHF som bara gick till horisonten och inga andra båtar såg vi. Vi navigerade med sextant. Satellitnavigeringssystem hade visserligen precis börjat komma, men de kostade ungefär lika mycket som halva båten.

27 år senare, i december 2006, tänkte jag på detta när jag tillsammans med sex astronautkollegor for över Atlanten med rymdfärjan Discovery. Det tog väl ungefär 21 minuter och kommunikation hade vi hela tiden. Det är otroligt så mycket som har hänt tack vare rymdutvecklingen och hur fantastiskt det hjälper också all verksamhet på jorden. Inte minst sjöfart.

Navigatorer som baseras på GNSS (Global Navigation Satellite Systems), som amerikanska GPS och europeiska Galileo, kostar i dag i praktiken ingenting. De ingår som en gratisapp i varenda smartphone. Tack vare kommunikationssatelliter kan fartyg ha kontakt med hela världen hela tiden. Detta kostar dock en del, men priset sjunker snabbt. Förr var man tvungen att använda stora och otroligt dyra kommunikationssatelliter i så kallad geostationär bana, 36.000 km bort, men nu byggs i rask takt upp system av mindre satelliter i låg bana, på runt 500–1.200 km höjd.

Tusentals satelliter, i storlek från bara tio till ett par hundra kilogram, erbjuder radiokontakt till ett tämligen överkomligt pris, även för mindre privata segelbåtar. Det ledande systemet är Starlink som byggs upp av Elon Musks företag SpaceX. Målet är att med 12.000 satelliter erbjuda internetuppkoppling med hög överföringshastighet från vilken punkt på jorden som helst. Redan finns runt 3.000 av satelliterna på plats och i stort sett varje vecka skickas det upp runt 50 till. Men helt gratis för användarna lär det nog inte bli.

Ett annat mycket intressant system för sjöfart som snart kommer att etableras i rymden är VDES – VHF Data Exchange System. Det är ett slags AIS 2.0 (Automatic Identification System) och kommer att bli ett krav för alla större fartyg att ha i framtiden. Till skillnad från AIS kommer VDES att även erbjuda datautbyte, om än i mindre hastigheter än vad till exempel Starlink ger. Men det kommer sannolikt att bli mycket billigare för användarna då alla fartyg ändå måste ha systemet för sjösäkerhetens skull. Tack vare stöd från Trafikverket utvecklar nu Saab en VDES-radio för rymden. Själva satelliten som ska bära radion byggs av svensk-skotska AAC-Clyde space och ett amerikanskt företag som redan i dag gör affärer med AIS-data från satelliter, Orbcomm, är också med i utvecklingen. Satelliten har fått namnet Njord-1 och planeras att skickas upp i rymden i slutet av 2023. Njord är i nordiska mytologin bland annat havets och sjöfartens gud.

På Saab har vi gjort en del beräkningar på hur ett globalt heltäckande VDES-satellitsystem skulle kunna se ut. Med ungefär hundra satelliter i bana på 600-700 km höjd, som både kan kommunicera med varandra och ett antal av alla de kuststationer med VDES-mottagare som ändå kommer installeras, kan man få kontinuerlig täckning för samtliga fartyg på alla världshav. Förutom att de signalerar var de är och hur de går, precis som AIS i dag och som är så viktig för sjösäkerheten, så kan de sända data om hur fartyget mår till rederierna, data om lasterna till dess ägare, meddelande från besättningen till familjer, med mera. Fartygen kan även ta emot data, om till exempel väderprognoser, hamnförhållanden, andra fartygs planerade rutter och så vidare. Förutom att ytterligare höja sjösäkerheten, så kommer rutter att kunna optimeras och mycket bränsle sparas.

Vi ser med spänning fram till att få prata med Njord-1 i rymden – och hoppas på många fler ”Njordar” i framtiden!

Kommentarer

  • Rolf Bondesson

    En fråga till Crister. Jag skulle gärna få di autograf,Jag har Juri Gagarin tog den när jag serverade honom på Arkaden i Malmö 1960 eller -61.det skulle vara roligt att ha Juri var först och du den första svensk,
    MVH/ Rolf Bondesson. 073 573 8995.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]