Våga vägra AI eller vara först?

Om man ställer sig under en höjdhoppsribba som ligger på 245 cm höjd så är det smått hopplöst… att förstå hur Javier Sotomayor tog sig över. All idrott på toppnivå är ju smått obegriplig. Ungefär så kände jag mig under tiden jag läste Max Tegmarks bok ”Liv 3.0”. Jag insåg samtidigt varför jag aldrig kommer att bli inbjuden den 10 dec till Blå Hallen i stadshuset.

Med SAOL inom räckhåll betade jag av sida efter sida. Oerhört spännande och intressant men ack så svårt. Förhoppningsvis har ändå lite grann fastnat i min enklare sjömanshjärna. Ämnet i boken är det hypade AI (Artificiell Intelligens) och hur kommer framtiden att te sig. Eller rättare sagt, Hur vill vi att den skall bli? Lästips inför julen!

Max Tegmark (svensk som är professor vid MIT och jobbar med astrofysik) har startat Future of life Institute och där märks mängder av skarpa hjärnor som Stephen Hawking, Elon Musk, Larry Paige mfl.

Att ett dataprogram kunde spöa en världsmästare i det uråldriga spelet Go var till för något år sedan i princip omöjligt men det var precis vad Deep Minds ”AlphaGO” lyckades med. Det hände för knappt 2 år sedan och sen dess har Alpha Go uppdaterats till version 2.0 som idag spöar AlphaGo1 med 1000-0.

En annan sak som jag inte riktigt hade koll på var hur otroligt bra Google translate har blivit. Jag har översatt enskilda ord då och då men längre meningar var bara larvigt eftersom det blev helt knäppt. Idag är det enorm skillnad och häromdagen översatte jag en A4 till engelska och det var inte mycket som behövde ändras. Otroligt vad bra och hur fort det har gått. Google har maskininlärning inkopplad och algoritmerna slipas hela tiden så snart kan kanske översättare börja omskola sig?

Exempel radas upp i boken som typ domstolar och domare som inte helt sällan dömer fel och överklagan mm uppstår. Med smarta datorer matar man in alla kända fakta i målet i ena änden och hela lagboken i den andra och ut kommer en dom som är oomkullrunkelig. Nästan i alla fall.

Samlar man data från olika sjukdomar, röntgenbilder, blodprov och symptom mm kopplad mot patienten i fråga, får man fram diagnoser som är oerhört mycket mer precisa än vad läkare klarar av idag. Det är inte bara enkla industrijobb som kommer att ersättas utan även de med mer komplexa färdigheter som kan utföras av smartare dataprogram och listiga algoritmer. Hur råda våra barn att studera är svårt, för troligen är det så att de jobb som dominerar 2030, de finns inte idag. Vem hade 1990 hört talas om web designer eller någon av alla de arbetsuppgifter som finns inom Skype, snart ett av Sveriges högst värderade företag.

Samtidigt som en av vår tids stora innovationer, våra smartphones, är fantastiska manicker, så har det visat sig att ungdomar under de senaste fem åren blivit olyckligare och deppigare trots att de slipper gå upp och ut och göra riktig nytta. De kan ligga i bingen och snapchatta med polarna, surfa på fejan och instagramma. Men forskningen är tydlig här, ju mer skärmtid desto ensammare känner de sig. Ungdomar som istället gör läxan, spelar innebandy, pallar äpplen eller tjuvröker mår bättre.

Samtidigt blir de som inte är med i smartphoneracet lite grann utanför gänget och kan känna sig indirekt mobbade av klasskompisarna. Mina barnbarn är just nu i den åldern när det här sker och fy för den lede att vara förälder idag och hitta den gyllene medelvägen där ungarna dels absolut måste hänga med i utvecklingen för att få jobb framöver men samtidigt hålla kvar vid lite gamla ideal som spela hartsfiol, tolka efter bilar med träskor och sparka kottar i skogen.

Så mycket enklare det var att vara förälder på sextio- och sjuttiotalen, en cigg i vardagsrummet, ett glas Kir och blommor i håret. Ungar var barfota, glada och hade rosiga kinder. Och vi med dem….

Vad har allt detta för koppling med sjöfart, det är ju ändå det denna blogg skall försöka handla om. Jo så här är det, autonoma fartyg, som jag skrivit om tidigare ligger och bubblar konstant ute i sjöfartsmedia. Artiklar skrivs och kommentarer fogas till. Har noterat att oftast när bloggen tar upp lite väl futuristiska frågor så strömmar läsare till för att delge sina meningar vilket uppskattas. Spänstiga debatter är kul ty det är bara döda fiskar som följer med strömmen.

Självkörande fordon är årets buzzword och faktiskt så är Sverige med Volvo, Scania och Kockums framme i spjutspetsen här. Norrmännen håller på och bygger nåt skepp som tydligen skall gå själv och i Finland ligger de inte långt efter heller. Så frågan är, hur förhåller vi oss till detta framtida fenomen den dagen de knackar på dörren och vill in till svenska hamnar? Jag tror inte det blir i närtid, inte ens i fjärrtid, men jag tror de kommer och vi måste börja fundera i nya banor.

Om vi tittar på våra farleder och deras utmärkning så bygger principen på att det skall lysa och blinka när det är mörkt ifall utifall det skulle råka komma förbi någon sjöfarare och vill hälsa på. Om ingen kommer så står det där och blinkar för omfattande kostnader i alla fall. Gustaf Dalén uppfann solventilen för över 100 år sedan, vilket gav honom nobelpriset 1912. Solventilen släckte fyren när solen kom resp. tände när solen sa god natt. Även om ingen egentligen behövde lanterninen just den natten.

Solventil och dess skapare

Om vi leker med tanken att vi kan koppla upp alla fyrar mot en server som kopplas upp mot vårt AIS kustnätverk så skulle ju en smart programvara kunna tända fyren vid ett förutbestämt avstånd till fartyget. Samt släcka den när fartyget passerat. Oj vad ström vi kan spara. Vilken statistik vi skulle kunna samla in, vem tänder fyren, när och var. Nya affärsmodeller? Fritidsbåtar kan vara med genom smarta appar i telefonerna. Sänkta farledsavgifter kanske?? Kringboende slipper störande starka fyrar hela natten lång. Ombyggnationer av dyra kabeldrivna fyrar, sänkta drifts- och underhållskostnader mm osv etc.

Vilken glädje har då ett självkörande fartyg av en fyr? Om inget öga finns ombord, varför då blinka åt den båten? Vad behöver de autonoma fartygen för stöd från farledernas infrastruktur istället för blixtar och ljussken? Tål att tänkas på både ett varv och två.

I och med att AI accelererar, programvarorna blir smartare för varje år, ja varje dag egentligen, så är det hög tid att sätta sig ner och ta fram Sveriges visioner, strategier och riktlinjer för den framtida maritima infrastrukturen. Här kommer vi behöva gräddan av svensk IT industri, sjöfartsexperter, fyrkonstruktörer, högskolor och regelverkssättare med på tåget. Mig veterligen har inget annat land detta på agendan, so far. Vore spännande att vara först. Igen.

Det kanske låter lite Sci-Fi men det hörde vi också 2012 när Sea Traffic Management såg dagens ljus och nu, fem år senare, finns STM implementeringen inskrivet i Helcoms handlingsplan för Östersjön.

Nu kan jag genom skärmarna känna hur det börjar skruva sig hos gamla beckbyxor, ”Släcka fyrarna för bövelen! Har man väl aldrig gjort.” För alla er så kan jag varmt rekommendera boken ”Stå Fast” av Svend Birkmand. Temat är – Vägra vår tids utvecklingstvång! – Lär Dig säga nej! – Människan skall ha rötter istället för fötter! De sju budorden är:

  • Sluta känna efter i dig själv
  • Fokusera på det negativa i ditt liv
  • Ta på dig nejhatten
  • Håll tillbaka dina känslor
  • Avskeda din coach
  • Läs en roman
  • Dröj vid det förflutna

En genial och humoristisk bok om hamsterhjulskulturen, att läggas under granen

God Jul

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]