Vad är viktigt för världen?

Det har varit svårt den senaste tiden att blogga om skojiga innovationer när så många människor lider på grund av krig och terror. Känns lite futtigt då, att fundera på hur man ska göra sjöfarten smartare.
Förra veckan landade jag på Kastrup efter tjänsteresa och på perrongen där Malmötåget skulle till att rulla in, drar en storväxt påpälsad kvinna en liten mager flicka i 3-4 årsåldern efter sig på isande kallt betonggolv. Flickan är enbart klädd i t-shirt och blöjor – utan byxor, strumpor eller skor. Hon snubblar fram på små bara fötter men är knäpptyst. Jag står och huttrar i dunjacka och grova skor. DET kändes djupt ner i magen. Vips var de runt hörnet och alla på perrongen stirrar smått förfärade på varandra.
En sak är att läsa om flyktingvågen, en annan att se konsekvenserna några famnar bort. Förtvivlan är för svagt ord. Vad f*n ska man göra! Ja, inte tusan är innovationerier det som slår mig först!
Hur många fler spinkiga ben är på väg? Nu är det fullt sa ett hulkande språkrör i tv idag. Har svensk politik i god tid tagit höjd för så de bäst behövande fick sängplatserna? Eller reagerar de bara allt eftersom saker händer? Var finns det proaktiva, begåvade och förutseende ledarskapet?
Vad kan vi som jobbar med forskning och innovationer göra på sikt för att förebygga? Ja det var en ännu svårare fråga. Om man tänker så här: I ljuset av vetskapen att jordens resurser, enligt Världsnaturfonden, redan den 14 augusti var förbrukade för detta år så verkar Naomi Kleins nya bok: ”Det här förändrar allt” som handlar om klimat och kapitalism stämma ganska bra.
Exakt vad som påverkar klimatet årtusendevis är det nog ingen som vet sanningen om, men det allt mer populära uttrycket Antropocen, som beskriver människans påverkan, kanske stämmer?
Så återigen vad kan vi sjöfartsnördar göra för att skapa en bättre värld åt våra barnbarn. Det är ju våra miljölån de skall betala så småningom.
Jag tror, att vårt fokus under väldsförbättringsgrubblerierna, ska läggas på åtgärder som i första hand fokuserar på miljöskadebegränsningar, räddar liv och ger god ekonomi, i nu nämnd ordning. Företagen vill nog vända på raden kan jag tänka mig och då får vi väl i vår strävan vara så listiga att de kan spara en krona eller två så länge miljön och säkerheten blir bättre. Inte för att det får Daesh att bli snällare men vi får göra så gott vi kan. Med betoning på gott.

Kommentarer

  • Elisabeth Helldén

    Vill bara ge ett gensvar, att det här är en mycket bra artikel och ger en rak, ärlig bild av någon som bevittnat och reflekterat över verkligheten som den ser ut nu.

    • Ulf

      Tack för de orden, bilden lämnar inte näthinnan och det känns. Men vi får jobba vidare med det lilla vi behärskar och hålla tummarna att de längre upp i rökeriet fattar hur det hänger ihop.

  • Anonymous

    Glöm inte att ”varje transportslag skall stå för sina egna kostnader”. Ur ett politiskt perspektiv finns alltså inga gemensamma värderingar och således heller ingen styrning. Man skall förlita sig på marknadskrafterna alena och vara EU-neutral.

    Den statliga innovationen förhåller sig enbart till att säkra skatteintäkter postaktivt – inte proaktivt. Varför går elbilsmarknad, privat solcells- och vindkraftmarknad kräftgång i Sverige?

    Än värre är det med satsningar inom sjöfartssektorn, men det är klart, vi har ju snart ingen sjöfart kvar att satsa på.

  • Per Nilsson

    Först måste vi lära svenska folket vad sjöfart är och vad det gör för nytta. Sedan varven lades ner och hamnarna flyttade ut eller stängde ute flanörerna försvann sjöfarten ur folkets medvetande. Att politiker också helt utelämna transportslaget sjöfart vid diskussioner om transportpolitik och faktiskt mobbat den med en massa utredningar i åravis gör sitt till. När dagstidningar gör ett reportage är det i stort om det hänt en olycka eller ett utsläpp av något slag. När vi hade Tall Ship Races i Halmstad som återkommer 2017 eller annordnas någon
    annanstans i Sverige så borde sjöfartens alla aktörer slå upp stora tält med information för då är folket där med sina barn och hela familjer kan matas med fakta. Sedan finns det förhoppningsvis någon som lyssnar.

  • ulf

    håller med dig!!

  • Anonymous

    Det finns ett annat problem som det inte pratas om.
    Runt år 1900 fanns det 1,5 miljarder människor på jorden. Nu cirka 7,5. Varje dag nettotillkommer 160 000.
    FN tror att vi kommer vara 12-15 miljarder vid detta århundrades slut.
    De rapporter jag sett i år är att 60 miljoner är på flykt. Undrar hur många det är år 2100. 600 miljoner? Fler?

  • ulf

    i augusti var naturresurserna för 2015 slut. efter det lånar vi av våra barnbarn. Man kanske ska fråga sig: hur många människor behöver planeten, och framför allt varför? Ständig tillväxt leder till kollaps för eller senare så bättre att planera för en hållbar miljö NU!!

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.