Problemet med att gå i pension är ju inte att gubben slutar arbeta, problemet är att hjärnan inte slutar arbeta. Den vill att det ska hända saker och fungerar ungefär som tidigare, tror jag i alla fall. Läser lite tidskrifter och dök då på en intressant artikel om kvantdatorer. Skall väl villigt erkännas att jag inte är så insatt i det ämnet men allt som heter kvant och nano brukar ju vara modernt nuförti´n. Kanske lite innovativt till och med. Kvantdatorer, i väldigt korta drag, fungerar lite annorlunda mot de vanliga datorerna som ju har att sortera mellan bitsen, ettor och nollor, färdigt med det. Kvantisarna jobbar med nåt som kallas qubits och kan utöver dessa två värden även låta dem vara samma sak på en gång…! Nu blev det knepigt. För att hantera detta behövs kvantmekaniska algoritmer och får man ordning på detta så har vi datorer som blir vansinnigt mycket snabbare än dagens. För vissa typer av beräkningar alltså, inte allt. Det en kvantdator kan klara på en dag skulle en konventionell dator inte klara på hela universums livslängd! Hoppsan. (och jag som tyckte att min Commodore 64 var vass…)

Nu finns det massor av bra saker som kan börja utföras som inte varit möjligt tidigare, men som vanligt finnas risker här också. Det vissa varnar för nu är att kryptering och kodning busenkelt kan knäckas och med en kvantdator i fel händer, ja då har vi ett stort problem i samhället. Plötsligt skulle all information bli tillgänglig för de som förstår sig på den nya tekniken (Stater med inte helt ärliga avsikter mot andra stater t.ex.)

I ljuset av denna kommande kunskap, det är inte färdigforskat ännu inom området, så ter sig den pågående IT-säkerhetsskandalen på Transportstyrelsen tämligen fånig.

Har ju inte kunnat undgå att läsa om detta men förvånas svårt av att ingen journalist eller någon annan heller för den delen ställt frågan ”varför i hela fridens namn agerade TS GD såsom hon gjorde”

Att hon gjorde det, vet vi men varför? Egentligen är spörsmålen om vem som visste vad och när men inte sa det till alla andra, tämligen ointressant. De bakomliggande mekanismerna som gjorde att GD tog det beslut hon gjorde var ju absolut något som hade legat till sig i säck innan det kom fram i påse.

Som vanligt så är det inte en sak som utlöser en annan utan flera, men det stora problemet som Sveriges myndigheter och förvaltningar brottas med stavas ”New Public Management”. Passande nog skrev några ministrar om detta nyligen och menade att NPM måste få ett slut. Ett faktum som vi som arbetat inom myndigheterna fattat i princip sen det infördes.

De ekonomiska styrmodellerna har prioriterat ned domänkunskap och specialister framför ekonomi och juridik vilket har fördyrat, komplicerat och försämrat verksamheter över bred front. Dessa eviga kontrolldokument och jagandet på kronor och ören, starkt pådrivna av klapp på axeln behövandes styrelseordföranden från respektive departement har pressat många GD att ta beslut som måhända inte går ihop med deras egen övertygelse. Man kan med återhållet skratt säga att sparandet har blivit kärnverksamheten och den riktiga kärnverksamheten i princip endast bidrar med underlaget för att detta ska kunna ske.

Det värsta i kråksången är att det inte är första gången som en myndighet inom transportsektorn bänder lite på upphandlingsreglerna för att kunna hålla budget och redovisa sparande. Fler än en lojal medarbetare offras på departementens sparaltare när de som egentligen skulle skämmas flinande går vidare till nästa punkt på dagordningen.

Redan Sokrates ansåg att man aldrig ska redovisa exakta fakta i klartext utan redogöra på ett sådant sätt att när hela sammanhanget var berättat skulle sanningen uppenbara sig mellan det sagda, att ses endast av de kloka. Uppdrag Granskning kan uppenbarligen inte den konsten.

Gammal gubbe som inte slutat tänka eller… (bild Wikipedia)

Felet är även denna gång inte tjänstemännens eller GD:arnas. Felet är inte bara denna regerings utan kanske i ännu högre grad den tidigares, som piskat departementen framför sig med sparkrav på sparkrav. Departementen i sin tur tävlar sinsemellan om finansministerns gunst och ränker smids i korridorerna. Ty det är så att även om svensk industri och jobben går som tåget så har vi utgifter som inte harmoniserar med intäkterna längre. Det måste tas från någonstans för att kunna delas ut någon annanstans.

Sammanfogat klarnar bilden men vilken politiker vill ta bladet ifrån munnen?

På tal om politiker, i egenskap av pensionär seglar jag runt i Europa och är nu i Tyskland. Där stundar snart val i förbundsrepubliken och Merkel är ganska stor favorit för en fjärde omgång som kansler. Den egentlige utmanaren, Martin Schultz från SPD, försöker hitta argument varför han skulle vara bättre skickad än Angela och tog nyligen till lite väl vass retorik.

Vanliga politiker, typ våra egna eller ännu värre han med Robin Hood-kalufsen, hade i det läget omedelbart svarat med samma mynt och kanske ökar trycket ett snäpp.

Vad gör Angela Merkel? Jo något som germanerna kallar ”asymmetrisk demobilisering”. Smaka på den ni! I praktiken så svarade hon lakoniskt ”Martin menade nog inte så illa som det lät” och poff gick luften ur den diskussionen. En ganska innovativ retorik som fler borde ta till sig.

Yngre dam som är kvar i verkligheten (bild Wikipedia)

Med det sagt var vi tillbaka till innovation. Det STM-projekt som Sverige genom Sjöfartsverket driver ute i världen går också som tåget, men med tanke på GPS och AIS spoofing, IT säkerhet och kommande kvantdatorer och bridge security på fartygen så är det nog dags att lägga en slant på forskning samt tillämpad dito i ämnet. AIS och GPS signaler är ju vidöppna dörrar vad gäller IT säkerhet, ty i den tid de kom, såg man inte det direkta krypteringsbehovet. Dags att tänka om men inte lösa gamla problem med gammal teknik utan nya problem med ny teknik.

Svensk nautisk data industri/högskola har kapaciteten att klara detta och erforderliga forskningsmedel måste därför avsättas så vi kan ordna hur ettor och nollor, samt de som kan vara bådadera, kan säkerställas på det att fartyg och människor kan färdas tryggt över haven, oavsett vilken regering vi har.