Innovation i en kulturell kontext

Inte helt sällan läser vi om hur torftigt och stundom amerikaniserat kulturliv som råder i Sverige. ”Vi har väl bara små grodorna, Kalle på julafton och en importerad vitklädd, numera blondin, med ljus i hår att komma med” urskuldar sig somliga från folkets företrädare och icke så få, från vår kulturelit. ”Det mesta är ju egentligen importerat: köttbullar, kåldolmar, Lucia ja t.o.m. jultomten som kommer från CocaCola-reklam.” Sällan har väl uttrycket ”När man inte ser skogen för alla träd” passat bättre in!

Att lyfta fram svensk kultur och beteende förknippas av många med att fiska i grumligt brunt vatten. Beröringsskräcken kopplat med pk-ivern gör att åsiktskorridoren smalnar av till sugrörs storlek. Hellre nedvärdera den egna kulturen och relativisera våra framgångar än hamna utanför svensk politiskt mittfåre-konsensus.

Nu måste vi borra oss ner i svensk historia en smula och backa bandet till tiden då träklubban och grottan var det mest avancerade vi hade. För att överhuvudtaget kunna överleva i det nordiska landskapet, som än idag, knappast kan beskrivas som ett ymnighetshorn varur honung och sirap rann ner i, på divaner liggandes strupar.

I regioner med habitat som det nordiska har dess bebyggare tvingats: planera, organisera, samarbeta, arbeta hårt samt vara innovativa och snabbt lära sig hur man kan spara energi och kraft för att få det mesta ur de ynkliga tjälfrusna tegarna som stod till buds.

Samhälle är i min definition en grupp människor som tillsammans sätter upp spelregler för att klara ett gemensamt uppehälle utefter de förutsättningar för överlevnad som området har att erbjuda. (De som vill stå utanför samhället och köra efter en egen agenda bör söka upp ett särhälle och stanna där.)

Det här är inget unikt för Sverige, det finns i ökenlandskap, tundror och bergstrakter mm, där naturens kärva ansikte grinar skoningslöst mot de som drar benen efter sig om bara så för en liten stund. Strukturerna varierar hur befolkningen har klarat tricket och inte alltid kan vi förstå hur andra har gjort.

Under 700-800-talet i Norden var det ofta bistra tider med tomma lador och de, som senare kommit att kallas vikingar, gav sig av i långa rangliga skepp, inte direkt för nöjes skull, det var ren och skär överlevnad som drev dem ut på havet det blå. Inte helt olikt vissa av nutidens terrorister drog de fram och plundrade, våldtog och mördade samt idkade slavhandel. Men ävensom utökade de sin kunskap från andra regioner om hur man bygger samhällen som ger rikedom och välfärd. Vikingarna var snabba på att snappa upp smarta lösningar, de var innovativa och prestigelösa. De egenskaperna har kommit att prägla Nordens befolkning än idag och då särskilt i Sverige skulle jag vilja påstå.

Viking

Vikingen – en svensk innovatör? Bild: Artikelförfattaren

Sverige har sedan dess i hög grad utvecklats under stark influens med kunskap och lärdomar som hämtats hem från andra länder och regioner. Gruvdrift (Tyskland), järnsmide (Belgien/Frankrike) skeppsbyggnad (Holland), musik och kultur (Frankrike/Italien) mm osv. Listan kan göras lång men helt klart är att utan nyfikenhet, framsynthet och viljan att förbättra och stärka riket hade Sverige inte blivit den stormakt som mejslades fram några hundratal år sedan.

Dessa influenser och lärdomar fungerade som katalysatorer och drivhus för innovationer och vi förbättrade tekniker och bruk samt införde tidigt institutioner som bankväsen, post, bibliotek och universitet, avskaffande av skråväsendet samt skapade framför allt en väl fungerande statsförvaltning som möjliggjorde en snabb industrialisering.

Sverige har sedan 1700-talet varit i många stycken föredömliga och snabba med innovationer och nytänk, och började sakta men säkert bidra till omvärlden med egna innovationer och kunskap som blivit internationellt erkända. Exempelvis Skiftnyckeln, Ångturbinen, Kylskåpet, Dynamiten, Blixtlåset, Respiratorn, Tetrapak, Pacemakern, Kullagret, Tändstickan, Separatorn, AGA fyren, Propellern. Osv osv.

Otroligt viktigt har nyfikenheten och uppmuntrandet från statsapparaten varit, för att genier som Nobel, Celsius, Von Platen, Polhem, Linné, Gausing och många många fler kunde komma fram med sina tankar och ideér. Företag och produkter som fortsatt bygga grunden på det samhälle vi har idag. Visst har det funnits tjurighet och bakåtsträvare både bland politiker, myndigheter och näringslivet men med resultatet i hand måste man nog tillstå att vi ändå har landat ganska bra. Som Näringsdepartementets statssekreterare Mattias Landgren sa på ITS-konferensen förra veckan: ”Förmågan att ställa om ha alltid varit Sveriges styrka”.

I dagens Sverige vill jag påstå att vi fortfarande ligger långt framme internationellt vad gäller innovationer och nytänk. Den svenska förmågan att prestigelöst tänka utanför boxen, att inte vara låst i gamla traditioner eller religiösa strukturer avspeglas t.ex. i en så vardaglig sak som vårt val av mat. Som gammal sjöman har jag hunnit besöka en hel del länder och ytterst få har samma nyfikenhet på främmande länders val av maträtter. I Spanien, Japan, Turkiet, Indien mm skulle ingen drömma om att ställa fram nåt egendomligt utländskt, men i svenska hem lagas idag all världens mat, inte för att det saknas svensk husmanskost utan för att vi har en otrolig nyfikenhet och öppenhet för det spännande och främmande.

Vi måste slå vakt om denna nyfikenhet och öppenhet. Att försöka backa bandet och gå tillbaka till något gammalt ursvenskt beteende med knätofsar och fiol är kontraproduktivt, ja rent av ett non-innovativt förhållningssätt.

Kommentarer

  • Kung Neptun

    Ändå är förändringar inte alltid välkomna ..

  • Skipperdaddy

    Ja, vi är så öppna och nyfikna att vi gladeligen rationalliserar bort oss själva.

    Nej, jag hejar på människan och tror att vi mår bäst av att ha arbetskamrater att jobba med, istället för datorer.

  • Jonas Rinaldo

    Bra skrivet allt positivt är välkommet idag när så många gnäller. I undersökning efter undersökning ligger Sverige i topp på det mesta ekonomi, lycka, företagsklimat, social trygghet.
    Trots det gnäll gnäll gnäll. Visst finns det alltid saker att förbättra men gör de då, hjälp till istället för att klaga. Jonas R

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]