Många medlemmar kommer till mig och berättar om hur svårt man har att rekrytera personal. Om man är bekymrad över dagens situation blir man skräckslagen när man ser svårigheterna för skolorna att rekrytera elever till ”våra” utbildningar. Det gäller gymnasier och universitetsutbildningar. Det gäller befäl också andra kompetenser – från kockar till elektriker och motormän.
Sjöfartens situation är inte unik. Det är ett samhällsproblem. Fler slåss om färre. Ekvationen går inte ihop. En lång högkonjunktur och relativt små årskullar är delförklaringar. Men en huvudförklaring är att vi inom branschen har varit dåliga på att berätta om vilket mångfacetterat yrke och liv man kan se fram emot om man utbildar sig inom området. Vi måste bli bättre på att berätta om sjöfartens alla yrken. Man kan arbeta ombord i ett antal år kanske inom världssjöfarten, sedan i land eller där man kan erbjudas kortare törnar när livsskedet är ett annat, man kan gå i land och jobba i rederier, på myndighet, i utbildningssektorn eller på annat håll inom den maritima näringen och i ett senare skede i livet gå till sjöss igen. Att arbeta inom sjöfarten är ofta högteknologiskt och affärsbaserat. Det tar sin utgångspunkt i den hållbara affären och skapandet av nytta för individ, företag och samhälle.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth berättade på Svensk Sjöfarts årsmöte om den utökade satsning man gör när man nära nog dubblerar de medel som Trafikverket har i sin så kallade sjöfartsportfölj, medel som satsas på forskning inom det sjöfartsområdet. Det gläder mig av flera skäl. Dels är det glädjande för forskningsprojekten som sådana, men framför allt är det glädjande att lärarna ofta är disputerade forskare. Satsningen är därför lika mycket en satsning på kompetenslyft bland lärarna. Det borgar för ännu högre kvalitet i undervisningen.
Sjöfarten är mansdominerad. Den procentuella andelen kvinnor kan ofta räknas på handens tio fingrar. Detta är en stor utmaning. Men framför allt är det en stor möjlighet. I framtiden hoppas jag att jämställdheten inom de sjöfartsrelaterade yrkena blivit betydligt bättre än i dag.
I dag ser det dock betydligt ljusare ut än på länge. Att se ett problem är det viktigaste för att kunna göra något åt det. Framför allt för att branschen brett har noterat bristen och agerar för att göra något åt den.
Under sommaren ser vi fram emot Sjöfartskonvojen, Preem-dagen i Lysekil och förstås också DSM där rekrytering blir en stor sak dagen före de två mässdagarna. Redarna konstaterar att när eleverna behöver praktik- och utbildningsplatser kommer man att ställa upp och erbjuda detta. Därför kommer jag inom kort att gå ut till mina medlemmar och be dem skriva under en avsiktsförklaring om att man kommer att ställa upp med platser den dag eleverna är mogna.
Därefter blir man anställningsbar och låser då upp nyckeln till ett långt och varierande liv inom den fantastiska sjöfarten. Välkommen till en framtidsbransch där vi bygger AB Sverige!
Denna text publicerades först i Sjöfartstidningen nr 05/2019